Samtiden.com

Du är här

Får det vara en negerboll?

För en tid sedan hamnade bröderna Anderssons konditori i Sjöbo i rampljuset när det uppdagades att de sålde negerbollar. En privatperson anmälde de två småföretagarna till diskrimineringsombudsmannen efter det att hon fått syn på en av läckerbitarna i konditoriets skyltfönster. Diskrimineringsombudsmannen är den statliga myndighet som man kan vända sig till om man anser sig vara utsatt för diskriminering. Myndigheten leds av juristen Margareta Wadstein. DO är ingen ideellt verkade organisation, utan en del av statsförvaltningen och DO:s huvudsakliga uppgift är att förverkliga beslut fattade av regering och riksdag.
Det brukar sägas att offentliga myndigheter skall hantera skattemedel med varsamhet. DO utredde den s.k. negerbollsaffären i sex (6) månader bara för att sedan lakoniskt konstatera att inget brott hade begåtts. Vid en närmare granskning visade det sig nämligen att den kvinna som hade anmält konditoriet för diskriminering inte kände sig personligt kränkt av negerbollarna, hon var istället förbannad å andras vägnar.
Det har inte hindrat DO från att hota de två stackars småföretagarna med böter i 100 000-kronorsklassen om de upprepar sitt tilltag. Det räcker med att en person, så att säga, känner sig kränkt av konditoriets negerbollar och anmäler det till DO, så har Wadstein lovat att ta ärendet till domstol.


Vad gäller bråket?

Vad är det DO bekymrar sig över? Ordet "neger" kommer från spanskans "negro" som betyder svart. Det spanska ordet lär i sin tur härstamma från det latinska ordet "niger" som även det betyder "svart". Varför skall vi sluta att använda ett ord som betyder "svart"? Afrikaner är ju svarta.
Förmodligen skulle DO inte förneka att ordet "negro" betyder "svart" eller att afrikaner är svarta, men hon skulle tillägga att ordet också har en känslomässig innebörd. Frågan är dock vad detta egentligen implicerar. De flesta ord har både deskriptiv och emotiv mening. Några exempel:

  • Kommunist
  • Liberal
  • Demokrati
  • Nazist
  • Muslim
  • Kristen
  • Moderat
  • Kapitalism
  • Globalisering
  • Marknadsekonomi

Ett annat exempel är "CP" eller "Cerebral Pares". CP är både en deskriptiv term och ett skällsord. Skall vi sluta använda förkortningen "CP" därför att vissa människor använder det som ett skällsord? Är det inte rimligare att försöka övertyga de som brukar ordet på ett värderande sätt att upphöra med det? Varför skulle vi inte kunna använda ordet "neger" som ett deskriptivt uttryck? Vi har inte upphört att tala om zigenare bara därför att det finns människor som använder ordet som ett invektiv.
Enligt DO skall ordet "neger" inte användas därför att det inte är ett neutralt ord:

Några av er som har kontaktat oss har jämfört ordet med finsk i finska pinnar och vit i vitkål. Den jämförelsen går inte att göra eftersom orden vit och finsk är neutrala ord.

När DO talar om s.k. neutrala ord syftar hon på ord som inte har några speciella känslomässiga konnotationer. När vi använder uttrycket "Finska pinnar" tänker vi således inte på finländare, utan på en bestämd kaksort. Men vem har bestämt att "finsk" är ett neutralt ord? En rimlig förklaring till att ordet är neutralt ur känslomässig synpunkt är väl att finländare inte bryr sig om hur vi svenskar använder det. Uttryckt på ett annat sätt: anledningen till att finländare inte klagar över att de i Sverige ibland förknippas med diverse hudåkommor är att de är på det klara med att ordet "finne" kan användas på olika sätt. Men vad är det som hindrar Sveriges negrer-afrikaner-svarta att resonera på samma sätt? Om finländarna kan, så kan väl negrerna? Eller hur?
Istället hävdar Wadstein att vi skall använda ordet "svart". Men ordet "svart" är inte mer neutralt än ordet "neger". Förslaget att ersätta ordet "neger" med ordet "svart" kom ursprungligen från Malcolm X. Malcolm X, som var medlem av rasistiska och antisemitiska Nation of Islam, använde ordet "neger" för att beteckna svarta som samarbetade med rasfienden, s.k. "Uncle Toms".
Eller vad skall vi göra med uttryck som "svartjobb" och "svart får"? I USA pågår det en allvarligt menad debatt om hur man skall hantera negativt laddade uttryck som innehåller ordet "svart". En del debattörer hävdar på fullt allvar att uttryck som "blackmail" och "black sheep" bevisar att den vita rasismen är inbyggd i det engelska språket. Riktigt så stolliga har vi ännu inte blivit i Sverige, men vi är på god väg. Teknologkåren vid Lunds universitet har bestämt att ordet "man" skall plockas bort från namnen på kårens olika poster. Enligt kritikerna är ordet "jämställdhetsombudsman" oacceptabelt därför att det representerar "unkna gamla patriarkaliska normer". Som sagt: vi är på god väg.
En möjlig tolkning av Wadstein är att hon menar att alla svenskar eller åtminstone de flesta svenskar de facto använder ordet "neger" i en negativ betydelse. Men hur vet hon det? Mig veterligen har DO inte genomfört någon undersökning om hur etniska svenskar använder ordet "neger". Dessutom: Wadstein hotade inte de två konditoriinnehavarna med skadestånd därför att de hade uttryckt sig nedvärderande om negrer, utan därför att de hade valt att använda ordet "neger" i namnet på ett uppskattat bakverk. För DO spelar nämligen intentionen hos dem som använder ordet "neger" ingen större roll. Ordet "neger" är alltid ett negativt ord. Men om "neger" alltid är ett negativt ord, varför är inte "demokrati" och "kommunist" det? Vad är det som gör ordet "neger" så speciellt att det endast kan ha en känslomässig innebörd? Wadstein diskuterar inte frågor som dessa och det är inte svårt att förstå varför: den tes hon driver är nonsens från första bokstaven till den sista.
Men Wadstein har fler argument för ett förbud mot användningen av ordet "neger". Wadsteins andra argument ser ut på följande sätt: vi skall inte använda ord som kan uppfattas som förolämpande. Huruvida ett ord är förolämpande eller inte kan endast avgöras av den person som ordet är riktat emot. Alltså: det är de s.k. negrerna själva som skall bestämma huruvida ordet har en positiv, neutral eller negativ laddning:

En kvinna som skrev till oss uttryckte sin personliga upplevelse så här:

"Jag är kvinna född av svart far och vit mor i 30-talets Sverige, så jag vet mer än väl vad man har för avsikt när man använder det rasistiska skällsordet neger. Det används och upprätthålls av en enda orsak, att kränka och förnedra svarta med. Jag undrar också över vem som skall avgöra om ordet är kränkande eller inte. Är det dom som kränker eller är det vi som blir kränkta?"
"Elsa, svart och stolt men inte neger"

Du kan också fråga dig vad som är viktigast: Att få fortsätta använda ordet neger (och negerboll) eller att undvika att kränka en annan människas värdighet? DO:s ståndpunkt i detta fall är helt klar. Ordet ska inte användas överhuvudtaget.

Det faktum att en person säger sig ha blivit kränkt, innebär naturligtvis inte automatiskt att vederbörande också har blivit kränkt. Upplevelser av den typ som Wadstein beskriver förutsätter tolkningar av mänskliga intentioner. Alla ord kan som bekant användas på olika sätt. Wadstein vill att Sveriges negrer skall tillerkännas tolkningsföreträde. Om Elsa anser att hon har blivit kränkt, skall det inte spela någon roll vad omgivningen anser, åtminstone inte om denna består av etniska svenskar. I värsta fall skall Elsa ha rätt till skadestånd. Faktum är att om DO hade fått sin vilja igenom, hade de två sockerbagarna i Sjöbo blivit bötfällda trots att de inte hade någon diskriminerande avsikt.
Är det inte fascinerande att en högt utbildad jurist som Margareta Wadstein ensidigt väljer att hävda den kärandes rättigheter?
I själva verket använder DO ett klassiskt debattknep: om du vill komma åt dina meningsmotståndare, citera en uppgiven medlem av en s.k. förtryckt minoritet. Det är ett debattknep som vänsterdebattörer har använt med stor framgång i flera decennier. Det har fungerat därför att tidsandan under en lång period dikterade att låginkomsttagare var osjälviska och självuppoffrande, medan höginkomsttagare bara tänkte på sig själva. Vem har glömt förre VPK-ledaren Lars Werners ändlösa tirader på temat "Vad har du, Olof Palme, att säga till alla de löntagare...?". Även om gruppen av altruister numera har utökats med kvinnor och invandrare, är det samma mekanismer som styr. Wadstein vet om att det inte räcker med att hon deklarerar sin personliga uppfattning. Istället låter hon publicera Elsas självbiografiska (?) berättelse. Men har det verkligen hänt så litet på diskrimineringsfronten att Wadstein inte kunde hitta ett bättre exempel än Elsa? Elsa växte upp på 30- och 40-talet, dvs. när Hitler var vid makten i Tyskland och förberedde folkmord på Europas judar. Enligt Wadstein har Sverige alltså inte förändrats på något avgörande sätt sedan 1930-talet. Detta är ju kvalificerat struntprat (alla som tror att de två sockerbagarna i Sjöbo sålde negerbollar endast i syfte att "förnedra svarta", räcker upp en hand!).
Ordet "neger" är först och främst deskriptivt till sitt innehåll: det pekar ut människor som på ett eller annat sätt har sitt ursprung i Afrika. Ordets känslomässiga laddning är en funktion av hur den person som använder ordet ser på negrer. Likaväl som det finns människor som anser att ordet "neger" har en negativ känslomässig laddning, finns det personer som uppfattar det som ett neutralt ord eller rentav som ett ord med en positiv känslomässig innebörd. Ordet "neger" är i detta avseende inte annorlunda än de flesta andra ord. The Universal Negro Improvement Association grundades 1917 och existerar än i dag. Grundaren Marcus Garvey motsatte sig användningen av ordet "svart" eftersom många svarta inte är negrer. Booker T. Washington, en av USA:s genom tiderna mest inflytelserika afro-amerikaner, såg inget problem med ordet "neger". The United Negro College Fund i USA har arbetat i över 60 år med att hjälpa svarta till en bättre utbildning. I Kansas City hade DO kunnat besöka The Negro Leagues Baseball Muesum, ett museum om svarta basebollspelare. Museet grundades för övrigt så sent som 1990.

Slaveri och rasism

Wadsteins huvudargument mot ordet "neger" är dock historiskt. Enligt Wadstein är ordet förbundet med slaveri och rasism. Låt oss titta lite närmare på detta argument

Ordet är på grund av sin historia starkt förknippat med slaveri, förtryck och brist på respekt för människors lika värde. Det finns inte längre några slavar och därmed inte några "negrer"!

Låt oss börja med den sista meningen i citatet. Vad menar DO när hon säger "Det finns inte längre några slavar och därmed inte några 'negrer'!". En möjlig tolkning är att Wadstein menar att orden "slav" och "neger" är förbundna med varandra på ett sådant sätt att vi inte kan använda det ena utan att förutsätta det andra. Men varför skulle vi inte kunna göra det? Det går utmärkt väl att tala om negrer utan att också tala om slavar. Faktum är att ur en strikt etymologisk synpunkt har ordet "neger" inget att göra med ordet "slav". Ordet "slav" syftar på handeln med östeuropeiska trälar eller slaver. Den första "slaven" var alltså östeuropé. Ordet "neger" härstammar från spanskans "negro" som betyder svart.
En annan möjlig tolkning av Wadstein är att hon menar att slaveriet är avskaffat. Men inte heller här har Wadstein rätt: det förekommer fortfarande slaveri i Afrika.
Men vad är det då DO menar? Låt oss titta lite närmare på den första meningen i citatet:

Ordet är på grund av sin historia starkt förknippat med slaveri, förtryck och brist på respekt för människors lika värde.

Kort uttryckt: anledningen till att vi inte bör använda ordet "neger" är att rasistiskt sinnade européer en gång i tiden förslavade negrer-afrikaner. Enligt DO finns det således en historisk koppling mellan ordet "neger" och slaveriet.
Men vad är det som säger att vi idag inte skulle kunna använda ordet "neger" på ett annat sätt än man gjorde på 1700- och 1800-talet? Vi har inte förbjudit användningen av ordet "katolik" med hänvisning till trettioåriga kriget. Det finns många ord som är starkt förknippade med brist på respekt för människors lika värde som fortfarande används. "Kommunism" och "nationalsocialism" är två sådana ord. För kommunister är "kapitalism" närmast en synonym till "förtryck". Men det har inte hindrat de av oss som inte anser att kapitalism leder till förtryck att använda ordet på ett annat sätt. Varför skulle vi inte kunna göra samma sak med ordet "neger"? Dessutom: det hade varit avgjort enklare att förstå Wadstein om hon hade varit amerikansk jurist och om hennes synpunkt hade handlat om amerikanska förhållanden, men Wadstein är svensk medborgare och Sverige deltog som bekant inte i slavhandeln med afrikaner. Tror Wadstein verkligen att Sveriges negrer tänker på den europeiska slavhandeln varje gång de hör ordet "neger"? Varför skulle de göra det? Européer tänker inte på alla de excesser som kristna gjorde sig skyldiga till under medeltiden när någon använder ordet ordet "kristen". Varför skulle negrer vara annorlunda? Eller menar Wadstein att Sveriges afrikaner har personliga erfarenheter av slaveri? Det är naturligtvis inte uteslutet, men då är det väl fråga om erfarenheter som de har gjort i Afrika, inte i Sverige eller i Europa. Inte menar väl Wadstein att vi skall förbjuda ordet "neger" därför att Sveriges negrer inte skall behöva påminnas om att negrer fortfarande förslavar varandra?
Men Wadsteins argument är även dubiöst av andra skäl.
För det första, anledningen till att vi idag uppfattar slaveri och rasism som två med varandra förbundna fenomen, är att de utvecklades parallellt med varandra i USA. Den amerikanska erfarenheten är alltså historiskt unik. Den koppling mellan slaveri och rasism som Wadstein pekar på är inte så självklar som hon kanske tror. Slaveriet är inte endast äldre än rasismen, den är dessutom, till skillnad från rasismen, en universellt förekommande institution. När européerna kom till Afrika på 1400-talet var slavhandeln redan i full gång.
För det andra, de afrikaner som sedermera hamnade i USA, såldes i regel av sina landsmän till europeiska slavhandlare.
För det tredje, anledningen till att européerna handlade med afrikaner var inte därför att de ansåg att negrerna tillhörde en underlägsen ras. Förklaringen till den afrikanska slavhandelns omfattning var att det var lätt att få tag i slavar i Afrika. Geografiska omständigheter försvårade bildandet av nationalstater som skulle kunna försvara sina medborgare mot slavhandlare.
För det fjärde, det fanns inget principiellt motstånd mot slaveriet i Afrika. Faktum är att slavhandeln i Afrika avskaffades av européer under hårt motstånd från afrikaner och muslimer.

Naturligtvis säger DO Wadstein inget om detta. Hela hennes kriminaliseringsförslag baseras på att det vi har beskrivit på denna sida aldrig har ägt rum.

Har ordet "neger" en framtid?

Det är nog ingen överdrift att säga att flertalet av dem som på avstånd följde den s.k. negerbollsdebatten tyckte att den var överhövan löjlig. Om Wadstein hade reagerat på användningen av ordet "nigger", hade hon förmodligen fått fler sympatisörer än hon hade kunnat räkna. Istället valde hon att fokusera på ett ord som det råder delade meningar om och det är inte så svårt att förstå varför. Negerbollsdebatten handlar till syvende og sidst om politisk korrekthet. Negerbollsdebatten gav den politiska klassen ännu ett tillfälle att för omvärlden visa att den inte är rasistisk. Ju mer motvind det blåser, desto mer autentiskt anti-rasistisk känner sig Wadstein och hennes meningsfränder.
Negerbollsdebatten handlar inte om jämlikhet och antirasism. Den uttrycker en vilja att kriminalisera som saknar motstycke under efterkrigstiden. Det är en debatt som drivs av humorbefriade och i mänskliga relationer totalt insiktslösa byråkrater och aktivister utan hänsyn till fundamentala värden som yttrande- och tryckfrihet. På samma sätt som kommunisterna ville skapa den socialistiska människan med tvång och taggtrådsstängsel, inbillar sig Wadstein och hennes vapendragare att mänsklig hänsyn kan skapas medelst hot om böter och fängelsestraff. Om Wadstein hade haft minsta lilla insyn i hur människor fungerar, hade hon förstått att det finns bara ett sätt att utrota användningen av ordet "neger" och det är att tillåta människor att använda det. Men det kanske är för mycket begärt av företrädare för polisiärt orienterade myndigheter. På sikt kommer ordet "neger" säkert att försvinna ur vardagsvokabuläret. Men det kommer inte att bero på att Wadsteins skattefinansierade språkpoliser och socialistingenjörer lyckats med sitt uppsåt, utan därför att människor sinsemellan kommit överens om att inte använda ordet eller att åtminstone begränsa användningen av det.