Samtiden.com

Du är här

Förståndiga män

Den 21 maj 2003 fälldes möbeltillverkaren IKEA av Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande Reklam. Anledningen till fällningen var följande annons:


I uttalandet från ERK sägs det att annonsen är "ett exempel på schabloniserande reklam där män framställs på ett fördomsfullt och kränkande sätt". Enligt rådet är annonsen att betrakta som kränkande därför att den framställer mannen "som ointresserad av social samvaro och enbart intresserad av att se på tv med snacks och öl".

"Schabloniserande reklam"?

Men vad menar ERK med uttryck som "schabloniserande reklam"? Vad är det som är kränkande i annonsen? Är annonsen förringande därför att den inte ger en sanningsenlig bild av svenska män? Menar ERK att IKEA ljuger om den svenska mannen? Nej, riktigt så enkelt är det inte. ERK:s poäng är inte att det inte finns några män som enbart är intresserade av att se på tv, äta snacks och dricka öl. Det finns säkert sådana män. ERK:s uppgift är alltså inte att borga för att de individer som befolkar tidningarnas annonser är representativa för befolkningen i stort. Om det hade varit ERK:s uppgift, hade IKEA:s annons förmodligen blivit godkänd.
Inte heller är ERK:s målsättning "rättvisa", t.ex. att det förekommer lika många homosexuella som heterosexuella i tidningarnas annonser eller att relationen mellan grupperna åtminstone är proportionell.
Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande Reklam har en strikt moralisk-politisk funktion: dess uppgift är att brännmärka reklam som inte lyfter fram positiva exempel. För att tala amerikanska: ERK vill se mer "role models" i annonserna. Det viktiga är inte vad män och kvinnor de facto gör, det viktiga är att tidningarna innehåller bilder på män och kvinnor som gör allt det där som ERK anser att män och kvinnor borde göra.
Det är inte nödvändigt att en annons medvetet utformats i diskriminerande syfte för att den skall kunna fällas av ERK. Det som är avgörande är om någon annan än annonsens upphovsman känner sig kränkt av annonsen. Denne kan då anmäla annonsen till ERK. Huruvida annonsen verkligen är kränkande eller inte avgörs av "etikexperterna" på ERK. Om ledamöterna i Rådet upplever annonsens innehåll som diskriminerande, är den således också diskriminerande.
Men är det inte egendomligt att en annons kan stämplas som diskriminerande om annonsens upphovsman inte har haft ett jämförbart syfte? Om jag bemöter x med ett leende och sträcker fram min hand i syfte att hälsa på honom och x beskyller mig för aggressivitet, skulle jag kunna hävda att mitt leende i kombination med min framsträckta hand tyder på att jag hade helt andra intentioner än de som han tillskriver mig. Förmodligen hade flertalet människor ställt sig på min sida i den tvisten. Normalt beskaffade personer hade sagt att x har feltolkat mina avsikter, att hans reaktion är oberättigad och att han borde be mig om ursäkt. På ERK gäller dock helt andra regler. När ERK analyserar reklam, spelar upphovsmännens intentioner ingen som helst roll.

Men männen bryr sig inte...

Den överväldigande majoriteten av män har inget som helst problem med s.k. könsdiskriminerande reklam: "Äh, det är bara IKEA:s sätt att säga att deras möbler är så komfortabla att de slår ut allt, t.o.m. umgänge med hustruns väninnor". Män bryr sig alltså inte och anledningen till att de inte bryr sig är inte att medierna skulle behandla det manliga könet med särskild respekt.
Varför inte skapa en motsvarighet till ERK, men med uppgift att granska filmbranschen? Fawlty Towers förefaller vara extremt mansdiskriminerande. Man skulle kunna peka på den uppenbara obalansen i TV-serien mellan de två fullkomligt idiotiska karlar som uppenbarligen inbillar sig att det är de som sköter hotellet och de två kvinnor som i realiteten driver det. Vad är Clint Eastwoods alla västernhjältar och supersnutar om inte en samling mansgrisar? Och vad skulle ett sådant råd inte kunna säga om Mr Bean eller Helan och Halvan? Hur många män går omkring och stirrar och grimaserar som Rowan Atkinson eller fjantar sig som Laurel och Hardy? Borde vi inte ta oss an den där suputen i "Grevinnan och betjänten" som televiseras varje nyårsafton? Det är i och för sig korrekt att SVT vägrade sända Freddie Frintons överförfriskade passopp under sex år, men det berodde inte på att man ansåg att den ytterst folkkära komedin förolämpade män, utan att den stred mot svensk alkoholpolitik. Har inte Monty Python överträtt anständighetens gränser hundra gånger om? I den TV-serien finns ju inte en enda karl som beter sig normalt.
Påståendet att kvinnor skulle vara särskilt förfördelade inom reklam, TV och film är alltså komplett nonsens. Förmodligen går det 1000 korkade karlar på varje våp i Hollywood. Däremot är det antagligen korrekt att fler kvinnor reagerar negativt på s.k. könsdiskriminerande reklam. Det finns många "fina" förklaringar till detta faktum, men förmodligen beror diskrepansen i reaktion på att män har mer humor än kvinnor och mer distans till verkligheten. Vår feminist suckar således djupt när hon för femtioelfte gången konstaterar att den kvinnliga huvudrollsinnehavaren är hemmafru. De flesta män har sett tusentals grabbiga bilmekanikers, antiterroristkämpar och konstaplar på bio utan att ta det personligt eller utan att det inom dem väcks en vilja att försöka "förstå" det betraktade med någon mer eller mindre feminist-marxistisk teori.
De flesta män vet att reklamen inte beskriver verkligheten och att skådespelare får betalt för att uppföra sig på ett visst sätt och bemöter kravet på manliga "role models" med en lång gäspning. Det är ju ingen som tvingar Julia Roberts att spela hemmafru för 250 miljoner kronor. "Who cares?"
Vill du leka ledamot i ERK? Klicka här!

ERK och diskrimineringståget

Däremot är män känsliga för reell diskriminering. Många män ogillar den jämlikhetslagstiftning som vi har idag därför att dess syfte är särbehandling av män vid tjänstetillsättningar. För ministrar som Mona Sahlin är detta en försvårande omständighet. Sahlin vill nämligen utsträcka dagens s.k. jämlikhetslagstiftning till att även gälla invandrare.
Därför är det viktigt för Sahlin att hon får med alla på diskrimineringståget. Men många män vägrar fortfarande att lösa biljett. Inte därför att de inte vill dela kupé med feminister och homosexuella, utan därför att de inte betraktar frågan som ett problem: de som inte klarar av att betrakta IKEA:s annons utan att drabbas av jämlikhetskväljningar, kan väl flytta ut på landet, resonerar de. Men ur ett myndighetsperspektiv är männens ointresse definitivt ett bekymmer. Om Sahlin inte får med sig männen på sitt korståg, finns det en uppenbar risk att det går i stå.
Det är därför Sahlin numera alltid går omkring i spenderskjorta. Staten och kommunerna pungar ut med miljontals kronor varje år på T-shirts, rockknappar, flygblad och integrationsaftnar. Allt i syfte att få så många som möjligt att hoppa på diskrimineringståget.
Det går alltså trögt för konduktör Sahlin och åtminstone delvis har statsrådet och tokfeministerna sig själva att skylla. Den feministiska retoriken har haft till syfte att ena kvinnor, men den har samtidigt alienerat männen. Men talibantal och andra tokigheter är givetvis inte den huvudsakliga orsaken till mäns kallsinnighet. Män är tillräckligt kloka för att inse att detta är saker som vi egentligen inte borde behöva argumentera om. Feministerna beter sig som barn på ett dagis: de gråter och gnäller för ingenting.
Det finns dessvärre män som inte förstår att feministernas målsättning inte är jämlikhet. Det syns bl.a. i ERK:s anmälningsstatistik. Allt fler annonser anmäls med hänvisning till att de diskriminerar män. Numera gråter även män krokodiltårar över annonser. IKEA:s annons är bara ett exempel. Det män måste förstå är att Sahlin och hennes medsystrar inte har jämlikhet som sin målsättning. De söker legitimitet för en politik vars yttersta syfte är nya hierarkier. Det är en politik som marknadsförs som ett jämlikhetsprojekt, men som egentligen är ett diskrimineringsprojekt. Kvinnor och invandrare skall, som det heter, "lyftas fram", för att de är just kvinnor och invandrare, inte för att de meriterat sig på traditionellt vis. Män skall stå tillbaka därför att de är män, inte för att de förvärvat sina privilegier på ett ohederligt sätt. ERK är en del av detta socialingenjörsprojekt.