Samtiden.com

Du är här

Introduktion till "The Roots of Obama's Rage"

Barack Obamas politiska karriär kan endast beskrivas som mirakelartad. Fram till det att han bestämde sig för att kandidera till posten som president, var han en relativt obskyr politiker i delstaten Illinois. Obama hade erhållit sin senatorsplats på grund av att den ordinarie kandidaten hade diskvalificerats med hänvisning till en teknikalitet. Som senator uppnådde han väldigt lite och han deltog sällan aktivt i debatter. Han satt mest och lyssnade. Kort uttryckt: Obama var en anonym politiker, knappast ett presidentämne.

Barack Obama

Den 20 januari 2009 installerades Barack Obama som USA:s 44:e president. Obama hade inte endast visat att kritikerna och förståsigpåarna hade underskattat honom. Han hade sopat banan med sina konkurrenter och blivit en internationell celebritet. Hela världen jublade över USA:s nya president. Obamas fenomenalt genomförda presidentvalskampanj kunde emellertid inte dölja det faktum att ingen amerikansk president varit så okänd för den breda allmänheten som just Barack Obama. Den liberale kolumnisten Richard Cohen har sagt "Americans know Obama is smart. But we still don't know him."

Vem är Barack Obama?

Bristen på kunskap om Obama berodde dock inte endast på att Obama var en förhållandevis okänd politiker innan han bestämde sig för att ta upp kampen om presidentposten. Obama är, på många sätt, en udda figur. Ronald Reagan hade en rörelse bakom sig och gjorde sig till talesman för en politisk ideologi. Reagan utstrålade värme, hade nära till skämt och vårdade ömt relationen till sina stödtrupper. Obama hade ingen rörelse bakom sig. Han har aldrig framstått som språkrör för en politisk ideologi. Han är förvisso korrekt och välformulerad, men ger också ett oengagerat intryck. Den amerikanske debattören Dinesh D'Souza har sagt att när Obama pratar om det fattiga Amerika, låter han som om han högläser från taxeringskalendern. Obama hade förvisso en supporterskara, men, till skillnad från Reagan, verkar det som om han enbart betraktade den som ett verktyg och när den väl hade tjänat sitt syfte, kapade han trossarna till den och gick vidare.
Ett sätt att lära känna Obama är att granska hans beslut och uttalanden. Låt oss titta lite närmare på vad Obama har gjort och sagt.

  • Obama har ändrat den amerikanska rymdstyrelsens huvuduppdrag. NASAs primära uppgift är inte längre att planera för framtida rymdfärder eller att utforska främmande planeter. Istället skall NASA verka för att förbättra relationerna med den muslimska världen.
  • Ett av Obamas första beslut som president var att avlägsna en byst föreställande förre brittiske premiärministern Winston Churchill från Vita huset.
  • Efter terroristattackerna mot New York och Washington började amerikanska politiker att bära rockslagsnålar med den amerikanska flaggan. Obama har vägrat att göra detta med motiveringen att rockslagsnålar inte uttrycker sann patriotism.
  • Amerikanska presidenter är i regel prokapitalistiska. USA:s förre president, Calvin Coolidge, lär ha sagt "The business of America is business" och ingen president efter honom har formulerat en motsatt uppfattning - med undantag för Obama. Obama har vid ett flertal tillfällen uttalat sig på ett sätt som indikerar att han betraktar kapitalismen med skepsis.
  • Efter en rundresa i Europa sade Obama att Europa förvisso är vackert, men att kontinenten lämnade honom oberörd. Hans hjärta, förklarade han, tillhör Afrika.
  • Time Magazine fotograferade Obama under ett möte där nationalsången spelades. Alla utom Obama höll sin högra hand på hjärtat.
  • Obamas bok The Audacity of Hope har lånat titeln från pastor Jeremiah Wrights predikan med samma namn. Enligt Wright har den amerikanska staten uppfunnit hiv-viruset i syfte att utrota Amerikas svarta. Obama och Wright är nära vänner.

Frågan är hur man skall tolka Obamas handlingar och uttalanden. Konservativt sinnade kritiker har fört fram hypotesen att Obama är förtäckt socialist. Andra har sagt att presidenten är en illa dold islamist.

"The Roots of Obama's Rage"

En person som har tagit sig an Obama och försökt besvara dessa frågor är den tidigare nämnde amerikanske samhällsdebattören Dinesh D'Souza. D'Souza är en av redaktörens favoritförfattare. D'Souza är en mycket produktiv författare och har skrivit en uppsjö av artiklar och böcker om amerikansk politik och relaterade ämnen. Han är intelligent och skojfrisk och även hans mest outhärdliga alster är en sannskyldig njutning att bekanta sig med. Säga vad man vill om herr D'Souza - han är definitivt ingen tråkmåns.
D'Souzas senaste bok heter The Roots of Obama's Rage. I boken avvisar D'Souza den konservativa kritiken av Obama. Obama är inte socialist. Inte heller finns det någon anledning att misstänka att han sympatiserar med islam. Sanningen om presidenten är betydligt mer oroväckande, menar D'Souza.

Somehow we have taken this lonely, driven figure and turned him into an image of diversity. He is our Kumbayah man, our post-ideological president, an ultra-modern leader with a twenty-first century agenda. Obama recognizes this; he has himself commented that "I serve as a blank screen on which people of vastly different political stripes can project their own views." As we will see, Obama is happy to accomodate these projections, which are vital to his transcendent image and political success. But whatever Obama is, he is not diverse or multicultural, at least not in his thinking or his fundamental values. Moreover, as we will soon discover, Obama is not even a twenty-first century man. He is fighting a private war that started far away and goes back to the middle of the last century, with roots that are even earlier. If we want to understand his actions in America and in the world, we have to understand Obama as he really is, not as we want him to be.

Det är om D'Souzas nya bok, The Roots of Obama's Rage, som nästa artikel skall handla om.