Samtiden.com

Du är här

Föreläsningar om Bibeln: Noa och Syndafloden

PDF version

Adam och Eva fick tre söner. Noa var ett av deras barnbarn, son till den sistfödde, Seth. Jordan Peterson menar att myter om gigantiska översvämningar är relativt vanliga och inte alls typiska för kristendomen. Ofta beskrivs de dessutom som konsekvenser av brott mot Guds bud.
I Petersons sekulära tolkning är syndafloden en metafor som används för att lära ut en moralisk läxa.

Noaks ark

Nuremberg Chronicle: Byggandet av Noas ark. Källa: Wikipedia.

Biblisk realism

Socialismen beskriver människan som god och det kapitalistiska samhället som ont. Kapitalismen hindrar människan att visa upp sin bästa sida. Det uppmuntrar och ibland kanske också tvingar henne att konkurrera och stöta ut medmänniskor.
Detta är en idyllisk bild och orealistisk bild av människan. Det märkliga är att myter och religioner ofta har en mer prosaisk syn på människan. Detta är besynnerligt därför att religionskritiker ofta gör anspråk på vetenskaplighet. Marxismen är ett exempel. Marx kritik av kristendomen var inte primärt normativ. När han avfärdade kristendomen som illusorisk lycka eller som ett opium för folket, menade han att den är falsk ur en empirisk synvinkel.
I religioner och myter har människan ofta en mörk sida. I den mesopotamiska skapelseberättelsen Enuma elish är människan skapad av blod tillhörigt ett ondsint monster. Bibelns människosyn är lika pessimistisk. I Bibeln är den första människan en mördare.
Människan är alltså defekt i en fundamental mening. Därför är också samhället dömt att förbli ofullkomligt. Bristfälliga människor kan inte skapa perfekta samhällen. Problemet är inte kapitalisterna. Det är människan som är problemet.

Arken

Berättelsen om Noa och hans ark ska inte tolkas bokstavligt. Den beskriver inte ett historiskt händelseförlopp. Syndafloden är en metafor för vad som händer människor när de inte tar ansvar för sin framtid.
Noa överlevde katastrofen av flera skäl. En anledning var att han var uppmärksam: han förstod att balansen mellan kaos och ordning i världen hade rubbats och att han måste agera. En annan anledning var att han bibehöll en god relation till Gud. Uttryckt i sekulära termer: han svek inte sina ideal.
I berättelsen byggde Noa en ark, men också arken är en metafor. Vi moderna människor bygger oss en ark när vi värnar om våra högsta ideal och försöker approximera dessa i handling. Idealen är moraliska kompasser som hjälper oss att rida ut livets stormar. De vägleder oss när vi försöker balansera kaos och ordning.

Lokalt ansvar

Efter det att Adam och Eva hade ätit av frukten från kunskapens träd, blev de inte endast medvetna om skillnaden mellan gott och ont, de blev också kapabla att, med vett och vilja, orsaka andra varelser stor smärta. Detta rubbade balansen mellan kaos och ordning och Gud fördrev Adam och Eva från paradiset.
I paradiset fanns en orm. Utanför paradiset upptäckte Adam och Eva att ormarna fanns överallt och att det bästa skyddet mot dem var att vara de egna idealen trogna.
I paradiset garanterade Gud jämvikten mellan kaos och ordning. Utanför paradiset var människan tvungen att vidmakthålla denna balans på egen hand. För att lyckas måste hon låta sig vägledas av sina högsta ideal och begränsa sina ambitioner till den lokala nivån.
Varför skulle individen begränsa sina ansträngningar till en lokal nivå?
Svaret är att det är där som individens liv utspelas. Där är på den lokala nivån som hennes kompetenser är applicerbara. Det är där som hon kan göra en skillnad utan att skapa nya och kanske större problem. Problemet med den socialistiska ideologin är inte endast att den förespråkar ett förstatligande av den lokala nivån, centraliseringssträvandena tar död på lokala initiativ och försvagar samhällets möjligheter att transformera kaos till ordning.

Helvetet och livets mening

Bibeln varnar oss för helvetet, men helvetet är inte en eld som förtär syndaren. Det är det meningslösa livet och det hat mot varat som det har som konsekvens. För att finna mening i livet, måste vi axla vårt lokala ansvar.
Berättelsen om syndafloden varnar människan för konsekvenserna av ett ansvarslöst liv eller ett samhällsystem som hindrar individen från att ta ansvar. Förr eller senare kommer kaoset att ta över och syndafloden är en metafor för det kaos som inte endast kommer att dränka den enskilda individen, utan också underminera hela den sociala strukturen.

Nästa artikel

I nästa artikel ska vi titta lite närmare på Petersons tolkning av myten om Babels torn.