Samtiden.com

Du är här

Feministiskt dubbeltänk

PDF version

Kajsa Ekis Ekman säger sig ha börjat sin politiska bana som anarkist. Hon är skeptisk till EU, positiv till Brexit och vill att vänstern ska gå till offensiv. I en intervju i Kommunistiska Partiets tidning Proletären säger Ekman att "kommunismen ligger i tiden". År 2010 tilldelades hon Robespierrepriset av Jan Myrdalsällskapet.
Ekman förefaller vara en traditionell kommunist. För henne är marxism och socialism en del av upplysningsprojektet. Följaktligen tror hon på existensen av en objektiv verklighet. Detta har medfört att hon har fått problem med sina identitetspolitiskt orienterade kamrater.
Den identitetspolitiska vänstern anser nämligen att könet sitter i huvudet. Det finns olika variationer på detta grundläggande tema, men premissen är att det är vår upplevelse av oss själva som bestämmer eller bör bestämma vår könstillhörighet. Män och kvinnor som inte är bekväma med sitt biologiska kön ska alltså ha rätt att byta kön. Ekman har biologiundervisningen i färskt minne och envisas med att tro att kön är ett biologiskt begrepp.

Kajsa Ekis Ekman

Kajsa Ekis Ekman. Källa: Wikimedia.

Ekman och hennes kritiker

Det besynnerliga med Ekmans kritiker är att de inte göra några försök att debattera själva sakfrågan.

Antingen avfärdas hon med hänvisning till att hennes åsikter hotar det identitetspolitiska projektet eller så anklagas hon för att vara en förfärlig människa.

Athena Farrokhzads artikel Feminism för dårar är ett exempel på det förstnämnda. Farrokhzad förebrår Ekman för att underminera kampen mot kapitalism och patriarkat. Ekmans skepticism sägs till och med ge upphov till "våldsamma konsekvenser" för transpersoner. Maria Ramnehill anklagar Ekman för att sprida "skrämselpropaganda".
Tiina Rosenberg menar att Ekmans resonemang är "avhumaniserande" och kan övergå i förtryck. Transkvinnorna Ella Noaksson och Hedvig Rapp skriver om Ekman att hennes "ifrågasättande får oss att må illa" och att hennes text är "provocerande osolidarisk". Martina Montelius avfärdar Ekmans rädsla för att transbegreppet ska urholka kvinnobegreppet som "djupt reaktionär" och som en "okunnig förnekelse av andra kvinnors mänsklighet".
Transaktivisterna Bourg, Krantz och Romson hävdar att vi lever i en tid då "fascismen och könsförtrycket flyttar fram sina positioner" och att Ekmans förnekande av transpersoners identitet är "förtryck":

När Ekis inte delar trans-rörelsens åsikt att könsidentitet existerar som separat faktor inom kön, ifrågasätter hon vår existens och våra mänskliga rättigheter.

Sist ut är fotografen Elisabeth Ohlson Wallin. Enligt Wallin är transpersonen kanske "Guds gåva till mänskligheten".
Detta är inga argument i sakfrågan. Ekman blir utskälld, inte kritiserad.

Dubbeltänk

I George Orwells framtidssatir 1984 har det regerande socialistpartiet planer på att ersätta den naturliga engelskan med Newspeak. Newspeak är ett språk i vilket kritik mot den socialistiska regimen inte kan formuleras.
En central ingrediens i detta språk är den psykologiska metoden dubbeltänk. I Oceanien ska människor lära sig dubbeltänk. Dubbeltänk innebär att individen tränar sig att acceptera två påståenden som inte båda kan vara sanna samtidigt som sanna. Dubbeltänk är en metod som det styrande socialistiska partiet använder för att hjärntvätta medborgarna. Studera följande utdrag från en artikel i Aftonbladet:

Thomas Beatie [har] behållit sina kvinnliga fortplantningsorgan. Därför kunde han bli gravid, vilket han blev genom provrörsbefruktning. Inseminationen skötte Thomas Beatie och hustrun Nancy på egen hand.

Det krävs att man koncentrerar sig för att förstå texten och skälet är att den kräver att vi accepterar att Beatie är kvinna för att kunna tro att han är gravid.

Detta är en form av dubbeltänk.

Bourg, Krantz och Romson skriver att det är "svårt" att svara på vad "könsidentitet består av", men kräver att människors "upplevelser" ska respekteras.
Vad innebär detta?
Artikelförfattarna förnekar att transpersoner väljer kön. Istället väljer de könsidentitet. Könsidentitet sägs existera som separat faktor inom kön. Könsidentitet är "en persons självidentifierande kön".
Så långt är allt väl: människor upplever sig själva på olika sätt. Lite längre ner i texten släpper författarna dock bomben:

En förståelse för att även transmän kan bli gravida kommer inte heller leda till att förlossningsvården för ciskvinnor blir sämre.

Först förnekar man att transpersoner väljer kön. Istället sägs man välja könsidentitet eller "En persons självidentifierade kön". Men helt plötsligt kan en man som valt könsidentiteten kvinna bli gravid.

Det krävs träning i dubbeltänk för att förstå dylika resonemang.

Ekman vill diskutera värdet av den identitetspolitiska barrikaden i kampen mot patriarkatet. Hennes kritiker fördömer henne för hon ställer frågor. De presenterar inga egentliga motargument, de klandrar henne moraliskt. Att diskutera den identitetspolitiska barrikadens värde är för Ekmans kritiker liktydigt med att ställa sig på fel sida om samma barrikad.

Åsiktskorridoren

Upprördheten visar hur känslig frågan är. Den visar hur enkelt det är att trampa feminister på tårna. Feminismen marknadsför sig som som radikala samhällskritiker, men reagerar på samma sätt som Moskvakommunisterna kring Norrskensflamman gjorde på 70-talet närhelst någon hade den förment dåliga smaken att påpeka att murar och taggtrådsstängsel kanske indikerade att öststaterna inte var några arbetarklassparadis.
De högläser ur sina manualer, anklagar kritiker för bristande respekt för partilinjen och försöker misskreditera dem som personer.

Den massiva upprördheten visar dock inte endast hur extremt smal åsiktskorridoren är i svensk feminism. Den är också besynnerlig. Ekmans kritiker beskyller henne för att försvara en biologisk definition av könsbegreppet. Gör hon det?

Redaktören är inte helt säker. Könet i knoppen är i realiteten en synnerligen kontradiktorisk historia. Låt oss titta på några exempel.

En långt ifrån entydig text

Ekman hävdar att möjligheten att välja kön "kanske leder till större frihet för alla". Kanske? Vad innebär det? Innebär det att vi kan välja kön, att vi kanske kan välja kön eller att vi inte kan göra det?
Hur som helst: en välvillig tolkning av detta påstående borde tilltala transaktivister därför att Ekman kan tolkas som att hon menar att könet kanske är en social konstruktion.
På ett annat ställe i texten deklarerar hon dock att hon är socialistisk feminist och att hon därför betraktar könet som något biologiskt. Könet är biologiskt, inte kanske biologiskt. Detta argument borde tilltala klassiska kommunister och traditionella feminister eftersom det baseras på antagandet att könet är en materiell verklighet.
På ett tredje ställe underförstår hon inte endast att vi kan välja kön, utan att möjligheten att välja kön de facto har lett till mindre valfrihet.
Ekman skriver att det är skillnad på att ha blivit född som kvinna och att bli kvinna i vuxen ålder. Vad innebär det? Är könet en biologisk realitet och en social konstruktion? Feministaktivisten Gerda Christenson är lika otydlig. Christenson ställer sig på Ekmans sida och skäller transrörelsen för totalitarism. Hon ger flera roande exempel på konflikter mellan lesbiska feminister och transaktivister. Hur många känner till att lesbiska feminister som inte vill ha sex med transkvinnor med penis numera döms ut som "transfoba" eller att lesbiska feminister som säger sig attraheras av biologiska kvinnor avfärdas som TERFS eller Trans-Exkluderande RadikalFeminister?
Varför allierar Christenson sig med Ekman?
Svaret är att Christensons är oroad över att en lag som eliminerar den biologiska definitionen av kön och ersätter den med självidentifikation kommer att underminera kvinnokampen.
På vilket sätt skulle självidentifikation underminera kvinnokampen?
Christensons svar är att eftersom samhället är patriarkalt, är kvinnor förtryckta. Om kvinnor får möjlighet att välja kön, kommer ingen att vilja vara kvinna, eftersom det ju innebär underordning. Följaktligen kommer kvinnokampen att kollapsa.
Frågan är dock hur lagändring kan få kvinnokampen att kollapsa om könet de facto är en biologisk realitet? Det faktum att kvinnor ges möjlighet att välja kön, innebär ju inte att kön automatiskt är valbart. För att förstå Christensons oro vi måste anta att hon är övertygad om att kön är biologiskt och därför inte valbart och att kvinnor kan välja bort det.

Detta är alltså en seriös debatt mellan feminister som tar sig själva på allra största allvar i en av landets största kvällstidningar.

Varför resonerar Ekman och Christenson på detta sätt? Förmodligen beror det på att de inte helt har frigjort sig från det dubbeltänk som karakteriserar radikal feminism. Ekmans försök är tappert, men frågan är om hon verkligen når så långt som hennes kritiker förebrår henne för.

Intellektuellt nonsens

Denna debatt påminner redaktören om de fraktionsstrider som präglade den kommunistiska vänstern på 70-talet. Det var en tid då äktenskap kunde haverera på grund av att parterna hade olika syn på den kinesiska kulturrevolutionen.
Ekmans kritiker är så besatta av sina respektive ideologier att de till och med är beredda att förneka grundläggande medicinska och evolutionsbiologiska fakta.

Är könsbegreppet binärt?

Transaktivisterna Bourg, Krantz och Romson hävdar att "Senare års forskning har visat att biologiskt kön inte är så binärt och enkelt som vi tidigare trott." Det finns nämligen något som kallas DSD. Artikelförfattarna har rätt på en punkt: det är ibland inte lätt att könsbestämma ett nyfött barn som har DSD. Påståendet att det stöder idén om att könet inte är ett binärt begrepp är emellertid nonsens.
DSD står för "Disorders of sex development".
Vad betyder "disorder"?
"Disorder" syftar på symtomkomplex som den medicinska vetenskapen inte har en bra förklaring till. Inom psykiatrin är anti-social personlighet och schizofreni två exempel på "disorders". Barn med DSD bevisar lika lite att könet inte är binärt som schizofreni bevisar att vi inte måste vara antingen mentalt friska eller mentalsjuka.
SDS refererar till en avvikande utveckling av de inre eller yttre könsorganen. Det är ett sjukdomstillstånd som kräver en komplicerad behandling. Att som Bourg, Krantz och Romson försöka slå politiska mynt av små barns lidanden är närmast ofattbart.
Ur en evolutionsbiologisk synvinkel har individen två syften. Det första syftet är att överleva, det andra är att reproducera sig.
Det faktum att människan är en art som reproducerar sig sexuellt, har inte endast medfört att män och kvinnor, rent sexualfysiologiskt, är anpassade till varandra. Det innebär också att det inte är en tillfällighet att det existerar universella, sexuella preferenser: män vill ha kvinnor, kvinnor vill ha män.
Innebär det att det inte existerar transpersoner? Nej, det gör det inte. Det innebär att den biologiska evolutionens defaultposition är män som attraheras av kvinnor och kvinnor som attraheras av män och skälet är att vi är en djurart som reproducerar oss sexuellt. Att det ska behöva sägas år 2018 är obegripligt.