Samtiden.com

Du är här

Sentimentalisering av en våldsam underklass

PDF version

Donald Trump var inte redaktörens favorit i det amerikanska presidentvalet 2016. Faktum är att han följde valet med, minst sagt, måttligt intresse. Reaktionerna på Trumps seger var inte desto mindre minst sagt bisarra. Inte ens svenska medier kunde dölja sin bitterhet och besvikelse.
Nu är det dags för mer massmedialt nonsens.

Riots

Källa: Fibonacci Blue.

USA-experten

Efter det att en svart man dödats av en vit polis, har kravaller brutit ut på flera håll i USA. Upploppen har föranlett Expressen att låta "USA-experten" och statsvetaren Frida Stranne att kommentera läget.

Stranne skriver följande:

Det är viktigt att förstå det här som en del av en omfattande utsatthet bland afroamerikaner som kommer till sin ytterlighet när det gäller dödligt våld från poliser.

Meningen är naturligtvis fullständigt obegriplig, men det som filosofie doktor Stranne försöker säga är att kravallerna är orsakade av strukturell diskriminering, fattigdom och polisvåld.
Låt oss således bryta ned eländet i tre paragrafer.

Strukturell diskriminering?

Stranne säger att svarta utsätts för "strukturell diskriminering". Hur vet hon det? Hennes svar är att fler svarta än vita har dött i COVID-19. Begreppet "strukturell diskriminering" är i realiteten Newspeak. Det ger människor rätt att anklaga varandra för diskriminering även om det inte pågår någon diskriminering. Stranne blandar ihop dispariteter med diskriminering. Svenska män är hårdare drabbade av COVID-19 än svenska kvinnor, men ingen har kommit på den befängda idén att hävda att det beror på att män är utsatta för "strukturell diskriminering". Skillnaderna i dödlighet är en disparitet och det borde doktor Stranne ha informerat Expressens läsare om.
Dessutom: varför inte också informera läsarna om att fler svarta dör på grund av COVID-19 än spansktalande och asiater? Varför ska vi exkludera de sistnämnda från den strukturella konspirationen?

Fattigdom?

Stranne skriver att fattigdomen är utbredd bland svarta:

Fattigdomen är utbredd liksom frustration och vanmakt över att inte hitta vägar ut ur den egna livssituationen.

Mänsklighetens defaultposition är inte välstånd, utan fattigdom. Följaktligen är det inte fattigdomen, utan välståndet som söker en förklaring. Den relevanta frågan är inte: Varför är svarta amerikaner fattiga? Den korrekta frågan är: Varför lever amerikanska asiater i relativt välstånd? Vad gör de som svarta inte gör?
Det generella svaret på frågan är att fattiga inte producerar varor eller tjänster som någon efterfrågar.

Dessutom: det är förvisso sant att vita amerikaner har högre medianinkomst än svarta, men asiater har högre medianinkomst än vita amerikaner. Vad tror Stranne att det sistnämnda beror på? Strukturell diskriminering av vita? Eller är förklaringen så enkel att asiater tar arbete, utbildning och familj på större allvar än vita och svarta? Varför kan inte svarta amerikaner följa det asiatiska exemplet?
Det fungerar uppenbarligen.

Riots

Före kravallerna. Källa: Google Earth.

Tror Stranne på fullt allvar att man avhjälper fattigdom, att man skapar "vägar ut ur den egna livssituationen" genom att bränna ned den stad som man bor i? Vandalismen och våldet kommer endast att leda till att de skötsamma människorna lämnar de drabbade områdena i sällskap med de företag som har gett invånarna möjlighet att försörja sig. De som blir kvar, de som inte har råd eller möjlighet att fly eländet, ska sedan städa upp efter den revolutionära orgien medan vandalerna drar vidare till nästa "aktivitet".

Riots

Efter kravallerna. Källa: Fibonacci Blue.

Polisvåld?

Stranne säger att svarta drabbas disproportionerligt av polisvåld. Det är lyckligtvis inte etnicitet som förklarar varför poliser skjuter människor. Poliser skjuter när de känner sig hotade. Våldsamma personer löper alltså större risk att bli skjutna än personer som gör som de blir tillsagda.
Nästa fråga är därför om våldsamt beteende är jämnt fördelat över Amerikas folkgrupper? Svaret på den frågan är: Nej.
USA:s svarta utgör cirka 12 procent av befolkningen, men begår hälften av alla mord. Rensa bort alla kvinnor, pensionärer och minderåriga från dessa tolv procent och cirka tre procent återstår. Tre procent av landets svarta står för hälften av alla mord.
Stranne behandlar överrepresentationen av svarta i brottsstatistiken som ett slags kompletterande fakta. I realiteten är det förklaringen till varför poliser ibland skjuter svarta.
Stranne nämner dödsskjutningen i Ferguson 2014 som ett exempel på hur polisen riktar in sig på svarta. Det är dessvärre ett dåligt exempel. Stranne berättar inte för läsarna att polismannen i Ferguson faktiskt blev frikänd. Hon undanhåller sina läsare informationen att tre forensiska experter intygade att polismannens berättelse var korrekt och att det till och med fanns svarta som vittnade till hans fördel. Eller inbillar sig Stranne kanske att frikännandet kan förklaras med "strukturell diskriminering"?
Dessutom: I realiteten skjuter amerikanska poliser fler vita än svarta, trots att våldet är mer utbrett bland svarta. Om amerikanska poliser har fördomar, är det mot vita, inte mot svarta. Inte heller orkar Stranne tala om för läsarna att de flesta svarta män inte dödas av poliser eller vita, utan av andra svarta.
Allt detta i en artikel med rubriken "USA-experten: Därför sker upploppen i USA".

Sentimentalisering av en våldsam underklass

Enligt Stranne beror upploppen på "underliggande konflikter". Vad i hela världen tror Stranne att ungdomar, många av dem vita, iförda masker protesterar emot när de slår sönder butiksfönster och bär ut TV-apparater eller försöker demolera kassaapparater för att komma åt pengarna i dem? Detta är vandalism och kriminalitet och ska behandlas som vandalism och kriminalitet.
George Floyd dödades av en polisman. De som har drabbats av kravallerna har ingen skuld till det inträffade. De har överhuvudtaget inget med händelsen att göra. Det är helt vanliga människor som har fått hus, bilar och butiker vandaliserade. Det är vanliga amerikaner, många småföretagare, som hoppats på en framtid efter pandemin och som nu fått se sina drömmar slutgiltigt krossas av ungdomar som har indoktrinerats av skola och populärkultur att tro att deras samhälle är genomsyrat av "strukturell diskriminering" och att i kampen för så kallad social rättvisa är alla medel tillåtna.