Samtiden.com

Du är här

How to Destroy America in Three Easy Steps. Del I

PDF version

I sin nya bok, How to Destroy America in Three Easy Steps (Broadside Books, 2020) hävdar Ben Shapiro att Amerika är mer splittrat än någonsin. Röda stater blir allt rödare, blåa stater blir allt blåare. Amerikaner misstror varandra i allt större utsträckning. Media har politiserats fortlöpande. Det har blivit viktigare att vara moraliskt korrekt än att ha fakta på sin sida. Allt fler amerikaner verkar ha svårt att förstå att inte alla kan vinna demokratiska val. Reaktionen på Donald Trumps seger i presidentvalet visade hur djupt denna splittring går. Trumps motståndare i valet, Hillary Clinton, vägrade acceptera valförlusten. Demokrater bojkottade presidentinstallationen. Popikonen Madonna var så ursinnig att hon sade sig vilja spränga Vita huset. Det är inte endast media, populärkulturen och det politiska systemet som har spårat ur. Många unga amerikaner förefaller vara övertygade om att samhället är obotligt korrupt och att detta rättfärdigar vandalism, kraveller och våld.
Shapiro menar att två frågor måste besvaras om Amerika ska kunna räddas. Vad är det som håller ihop Amerika och vad är det som hotar Amerikas enhet?

How to Destroy America in Three Easy Steps

Vad håller ihop Amerika?

Shapiro hävdar att Amerika hålls ihop av tre saker.

  • Filosofi
  • Kultur
  • Historia

Filosofi

Judisk-kristen religion och antik filosofi utgör grunden för Amerikas filosofi. Både judendom och kristendom hävdar att vi människor har samma inneboende värde. Vi är alla skapade av Gud till hans avbild. Från antiken kommer idén att människan är utrustad med förnuft. Förnuftet är det som skiljer oss från djuren. Vi har som individer inte endast samma inneboende värde, vi har också en rationell natur.
Amerikas filosofi återfinns i Självständighetsförklaringen.

We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness. — That to secure these rights, Governments are instituted among Men, deriving their just powers from the consent of the governed.

I Självständighetsförklaringen sägs att vi har rätt till liv, frihet och sökandet efter lycka. Dessa är naturliga rättigheter. Naturliga rättigheter är det första elementet i amerikansk filosofi. Det är rättigheter som Gud fader har utrustat oss människor med och som därför är oskiljaktiga från oss.
Frågan är vad detta innebär? Vad är en naturlig rättighet?
Om man hade frågat en socialdemokrat, hade denne förmodligen svarat att rättigheter är något som politiker skapar i syfte att gynna medborgarna. Det är staten som avgör vilka rättigheter som vi har. Kommunister argumenterar ofta utilitaristiskt. Rättigheter är, i detta perspektiv, det som gynnar kollektivet eller allmännyttan. Om vi kan gagna kollektivet genom att konfiskera privat egendom har vi rätt att göra det. Ändamålet helgar medlen.
De rättigheter som beskrivs i Självständighetsförklaringen är annorlunda. De är naturliga rättigheter. Som sådana existerar de oberoende av regering och riksdag. Dessutom är de individuella, inte kollektiva, rättigheter.
Ett exempel. Feminister brukar säga att kvinnor har rätt till sina kroppar. Vad är det för rättighet som de syftar på? En lagstadgad rättighet? Knappast. Ingen feminist skulle acceptera lagar som inskränker kvinnors rättigheter på detta område. En rättighet avsedd att maximera social nytta? Knappast. Feminister skulle aldrig acceptera att kvinnors rättigheter inskränks därför att det gynnar "samhället".
Rätten att förfoga över den egna kroppen är en naturlig rättighet. Det är en rättighet som tillkommer kvinnan i hennes egenskap av att vara individ. Det är en rättighet som föregår politiken och staten. Feminister vill gärna tro att detta är en radikal idé, men det beror på att de är historiskt okunniga. I realiteten är det en idé som har ett religiöst ursprung och som har upphöjts till evig sanning av en hoper vita män.
Det andra elementet är likhet inför lagen. Olika individer har inte mer eller mindre naturliga rättigheter än andra. Vi är olika som individer. Vi är olika långa, smarta och vackra, men vi har samma rättigheter. Idag tycker vi att detta är självklart, men det var en extremt kontroversiell ståndpunkt i slutet på 1700-talet.
Det tredje och sista filosofiska elementet beskriver statens uppgift. Naturliga rättigheter föregår politiken. Människor har dessa rättigheter oberoende av om det finns en stat eller inte. Statens uppgift är därför att skydda dessa rättigheter. Grundarna hade sett med fasa på den svenska genuspolitiken där staten försöker skapa bättre och mer jämlika medborgare. Det moraliska livet är ett individuellt projekt. Statens uppgift är att skydda medborgarnas rättigheter, inte att korrigera dem.

Rättigheterna i Självständighetsförklaringen är inte endast naturliga, de är också negativa. Vad innebär det?
Om jag har en rätt till liv, har du ingen rätt att döda mig. Om du envisas med att försöka döda mig, har jag rätt att försvara, om nödvändigt, med vapen. Om du har rätt till frihet, har jag ingen rätt att inskränka den. Om jag försöker inskränka din frihet, har du rätt att försvara dig, om nödvändigt, med vapen. Om vi har en rätt till produkterna av våra ansträngningar, har staten ingen rätt att konfiskera dessa produkter. Även på denna punkt har vi rätt att försvara oss, om nödvändigt, med vapen.
Negativa rättigheter kräver inget av andra människor. Du respekterar en annan människas rätt till liv, frihet och förfogande över det egna arbetet genom att göra ingenting. Du gör det genom att låta henne vara ifred. Omvänt brister du i respekt om du försöker begränsa hennes möjligheter att försvara sig, om du inskränker hennes friheter eller om du konfiskerar produkten av hennes arbete. Positiva rättigheter gör det sistnämnda. De är därför inga riktiga rättigheter och skälet är att de inte kan tillgodoses utan att naturliga rättigheter kränks.

Låt oss kika på ett exempel från vårt eget land.

Vilma Bolding är ordförande för Vänsterpartiets ungdomsorganisation. Hon säger att hon lever i ett samhälle som hon "ser fram emot att tillsammans med andra att krossa" därför att det "gör vissa människor ofantligt rika och en majoritet fattig".
Bolding pekar på tre omständigheter som gör det legitimt att hata det svenska samhället. För det första: samhället begränsar hennes rätt "att röra sig fritt". Vad är det då som begränsar Boldings rörelsefrihet? Är hon belagd med utegångsförbud eller har hon ingen cykel? Är hon möjligen enbent? Nej, det är kollektivtrafiken som är problemet. Bolding vill inte betala för sitt bussåkande. Hon tycker att det ska vara gratis. Det är en "frihetsfråga", säger hon. Bolding kan endast uppleva rörelsefrihet om andra betalar hennes bussbiljetter. För det andra: samhället hjälper inte henne att må bra. Bolding anser att svenska ungdomar lever i "ett samhällssystem som fullständigt struntar i oss och vårt välmående." Notera ordvalet: fullständigt.
För det tredje: samhället förvägrar henne "rätten till fritid":

Genom att ta tillbaka det som överklassen bestulit oss på hade vi kunnat ha gratis gymkort, avgiftsfri och utbyggd kollektivtrafik och schyssta hyresrätter som vi har råd att bo i.

Vad tänker då Bolding göra med de pengar som hon erhållit när de rika har exproprierats? Hon skriver att "I mitt fall skulle jag vilja ha mer tid till att umgås med vänner, styrketräna och läsa böcker."

Kultur

Kulturen är primär i Shapiros argument. Filosofin existerar nedströms kulturen. Den utgör en kristallisering av kulturens huvuddrag. Utan en robust kultur vittrar det juridiska skyddet för de naturliga rättigheterna ned.
Amerikansk kultur har fyra egenskaper.
Tolerans är den första egenskapen. Shapiro menar att amerikaner i allmänhet är överseende. Trumpanhängare har inga problem med rationell kritik av presidenten och Sanderssympatisörer har inga problem med rationell kritik av Bernie Sanders.
Robusta sociala institutioner är den andra egenskapen. Lagar utgör våra rättigheters andra försvarslinje, kulturen utgör den första försvarslinjen. I ett samhälle med robusta sociala institutioner upplever människor det som självklart att staten inte har rätt att konfiskera människors individers resurser så att Bolding ska kunna åka buss gratis och "ha mer tid till att umgås med vänner, styrketräna och läsa böcker".
Shapiro menar att sociala institutioner lär oss att balansera rättigheter med plikter. Ett samhälle med svaga sociala institutioner producerar individer som Bolding. I ett samhälle med starka sociala institutioner måste Bolding betala sitt gymkort och sina bussbiljetter med egna pengar.
Fria samhällen förutsätter moraliska individer och moraliska individer kräver robusta sociala institutioner. Individen måste kunna dra en linje i sanden själv. Annars får vi ett samhälle i vilket staten måste intervenera hela tiden och överallt.

Det tredje kulturella kännetecknet är rätten att inneha vapen. Människor måste kunna försvara sina rättigheter. Frihet är inte mänsklighetens defaultposition. Vi har frihet därför att vi har tillkämpat oss frihet och därför att vi är beredda att försvara den. Det amerikanska folket fick sin frihet i kamp mot den brittiska staten. Rätten att inneha vapen ska bistå det amerikanska folket i den händelse som den federala staten skulle utvecklas i tyrannisk riktning.
Rätten att äga vapen är inte en rätt som det amerikanska folket har avträtt till staten. Politikerna kan inte reglera denna rätt därför att den är en naturlig rättighet. För drygt ett år sedan sköt en man i Texas ihjäl tre inbrottstjuvar i sitt hem. Tjuvarna var beväpnade, men mannen hade ett hagelgevär. Sheriffen konstaterade att människor har rätt att försvara sina hem: "Crime doesn’t pay. Eventually you are going to end up dead or in jail". I Sverige hade mannen, med all sannolikhet, åtalats.

Det sista som utmärker amerikansk kultur är viljan att ta risker. Amerikansk kultur är en entreprenörskultur. Amerikaner har inget problem med rika. När Michael Dell fick frågan om han trodde att Danmark kan utvecklas till ett europeiskt Silicon Valley, svarade han: "Nej, ni tillåter inte människor att bli rika. Vi kommer att anställa era talanger. De kommer att jobba i Amerika". Amerikaner är inte intresserade av varför vissa människor är fattiga. Fattigdom har präglat mänskligheten sedan dess begynnelse. Frågan är vad de människor gör som inte är fattiga.

Historia

Amerikas historia är dess kultur betraktad ur ett tidsperspektiv. Amerikas historia är långt ifrån en solskenshistoria. Indianerna behandlades ofta illa och svarta hade under en lång period inte samma rättigheter som vita. Amerika grundades 1776, men svarta fick fullständiga, medborgerliga rättigheter först på 1960-talet. Detta är inget som vi ska förvåna oss över. Det finns inga och har aldrig funnits några universellt goda eller dåliga nationer. Shapiro är övertygad om att många av dessa frågor var för komplexa för att kunna lösas på ett snabbt sätt. Vi ska diskutera detta i mer detalj i nästa artikel.
För att förstå Amerika korrekt, måste vi anlägga ett brett, historiskt perspektiv. Det centrala är att Amerika över tid har blivit allt trognare sina ideal. De rättigheter som beskrivs i Självständighetsförklaringen omfattar idag grupper som tidigare var exkluderade. Det är med stöd av idealen i Självständighetsförklaringen som har Amerika har lyckats att övervinna många sina problem.
Utan ett tidsperspektiv är det alltså omöjligt att förstå Amerika rätt.
Amerika var, tillsammans med Storbritannien, ledande i kampen mot slaveriet. Amerika har också spelat en positiv, internationell roll. Amerikanska soldater befriade Europa från nazism och fascism och krossade kommunismen. Amerikas ekonomi har varit central i kampen mot fattigdomen i världen.

Konstitution

Vi återfinner Amerikas filosofi i Självständighetsförklaringen. Vilken roll spelar då konstitutionen? Konstitutionen beskriver det politiska system som ska implementera filosofin. Resultatet är ett minst sagt komplext system där de olika delarna balanserar varandra. Vi vill en federal stat, skriver Shapiro, men också lokalt självstyre. Vi vill ha en effektiv centralmakt, men inte en diktatorisk sådan. Staten ska kunna upprätthålla lagen, men inte bryta mot den. Styret ska vara demokratiskt, men förhindra majoritetstyranni osv.

Nästa artikel

Filosofin i Självständighetsförklaringen, amerikansk kultur och historia är det som håller ihop Amerika. Shapiro menar att denna enhet idag befinner sig under attack. I nästa artikel ska vi titta lite närmare på de krafter som hotar att disintegrera Amerika, hur disintegrationspolitiken motiveras och hur den kan bemötas.