I den föregående artikeln om Arthur Jensens bok The G Factor. The Science of Mental Ability (Praeger, 1998) nuddade vi vid något som har gjort modern differentialpsykologi kontroversiell: frågan om förhållandet mellan arv och miljö. I denna artikel ska vi titta lite närmare på det som har gjort intelligensforskning extremt kontroversiellt: frågan om gruppskillnader. Finns det skillnader i uppmätt intelligens mellan olika etniska grupper?
Enligt Amerikanska Anti-Defamation League är det definitivt inte OK att säga att det är OK att vara vit, i varje fall inte om man är vit. Vita som säger att det är OK att vara vit är, om vi får tro ADL, halvkvädna rasister. Enligt ADL är frasen en så kallad "hatsymbol":
Källa: ADL.
Arthur Jensen delar in kritiken av teorin om g i två grupper:
I denna artikel ska vi titta lite närmare på exempel på verbal och statistisk kritik av teorin om g. Vi ska också säga några ord om Howard Gardners teori om multipla intelligenser.
Källa: Pixabay.
Så var det dags att vända blad igen. År 2022 står för dörren och redaktör Fähstorkh har skapat en ny lista med nyårstips.
Först ut är matematikern James Lindsays kanal New Discourses. Lindsay har, tillsammans med Helen Pluckrose, skrivit boken Cynical Theories och profilerat sig som några av de mest kunniga motståndarna till wokevansinnet. Väl värt ett besök.
Fakultetspsykologer ansåg att intelligens är något multipelt. Francis Galton var en tidig kritiker av denna teori. Han var övertygad om att alla mentala förmågor är genomsyrade av en och samma kraft. Galton genomförde tusentals experiment i syfte att bevisa sin hypotes, dock utan att komma någon vart. Galton grundade differentialpsykologin, Charles Spearman placerade den på solid grund.
Arthur Jensen är ett av de mest kända namnen i modern differentialpsykologi. Differentialpsykologer studerar skillnader mellan individer och mellan grupper av individer, framför allt kognitiva skillnader. The G Factor. The Science of Mental Ability (Praeger, 1998) har sin bakgrund i en över 50 år gammal artikel som Jensen skrev för Harvard Educational Review: How Much Can We Boost IQ and Scholastic Achievement? Är det möjligt att, med psykologiska metoder, höja intelligensen på barn som befinner sig i en riskzon?
Charles Murray är amerikansk samhällsvetare och upphovsman till ett flertal böcker. Den förmodligen mest kända boken, The Bell Curve, skrev han tillsammans med psykologen Richard Herrnstein. Denna artikel tar upp Murrays senaste alster: Facing Reality: Two Truths about Race in America, Encounter Books, 2021.
I förhållande till den traditionella vänstern representerade den nya vänstern något nytt. Någon kvalitativ förändring var det dock aldrig tal om. Den nya vänstern var fortfarande marxistisk och kommunistisk. Den ideologiska omorienteringen var i huvudsak strategiskt motiverad: Om arbetarklassen inte vill göra revolution, kanske vi ska förlita oss på ungdomar, minoriteter och kriminella.
I Can't Breathe: How a Racial Hoax Is Killing America (Regnery Publishing, 2021) är David Horowitz' andra bok detta år och ämnet är Black Lives Matter-rörelsen (BLM) och det sociala kaos som följde på George Floyds död. Horowitz menar att BLM baserar sin extremt destruktiva verksamhet på en lögn som, av olika skäl, har accepterats okritiskt av media, sport- och affärsvärld och landets politiska etablissemang: att Amerika är strukturellt rasistiskt.
1960-talet skilde sig från 30-talet i flera avseenden. Den fattigdom som hade utgjort grunden för den socialistiska kapitalismkritiken var ett minne blott. Kapitaliststaterna i väst hade blivit rikare och deras medborgare hade blivit friare. Utvecklingen i väst stod i bjärt kontrast till förhållandena i öst. Det sovjetiska systemet hade stagnerat ekonomiskt och sedan länge förlorat sin ideologiska appell.