The Last White Man är namnet på en roman av den brittisk-pakistanske författaren Mohsin Hamid. När bokens huvudrollsfigur, en man med det svenskklingande namnet "Anders", vaknar upp en morgon upptäcker han att hans hudfärg har mörknat. Varför får vi inte veta. Anders sägs reagera med vrede, men han inser snart att han inte är ensam om att ha förvandlats. Över hela världen blir vita allt mörkare tills det en dag inte finns kvar några vita människor överhuvudtaget.
Rahm Emanuel var Vita husets stabschef under president Barack Obama. Emanuel sade vid ett tillfälle att kriser inte nödvändigtvis är något negativt. Tvärtom:
You never want a serious crisis to go to waste. And what I mean by that is an opportunity to do things that you think you could not do before.
Vad Emanuel menade var följande: Om du lyckas att övertyga människor om att det existerar ett hot mot dem, kommer de att acceptera politiska åtgärder som de aldrig hade accepterat annars.
Antag att du ska opereras för en allvarlig sjukdom. Operationen dröjer dock och du frågar din läkare vad det beror på. Läkaren svarar att den läkare som ska utföra operationen är på semester. Du ställer då frågan om man inte kan hitta en annan läkare. Läkaren svarar: "Vi tillämpar regeln varannan kvinna. Den förra patienten opererades av en man, vilket innebär att du ska opereras av en kvinnlig läkare. Vårt mål är en jämställd sjukvård. Alla måste göra en insats i kampen mot patriarkatet"
I förra artikeln beskrev vi postmodernismens historia. 1960-talets postmodernism var abstrakt, dunkel och politisk irrelevant. I mitten av 70-talet hade den akademiska postmodernismen bränt allt sitt krut. Samtidigt hade en ny och mer politiskt potent postmodernism börjat växa fram.
I denna artikel ska vi lite närmare på postkolonial teori.
I den första artikeln om James Lindsays och Helen Pluckroses bok Cynical Theories sade vi några ord om postmodernismens historia. I denna artikel ska vi fortsätta att granska rörelsens historia, denna gång med fokus på hur postmodernismen ser på kunskap och makt.
Den kritiska rasteorin grundades 1989 under en konferens i Madison, Wisconsin. Richard Delgado, en av rörelsens förgrundsfigurer, beskrev deltagarna som "ett gäng marxister". Mötet var organiserat av den svarta feministen Kimberlé Crenshaw. Det var Crenshaw som föreslog mötet att den nya rörelsen skulle anta namnet "kritisk rasteori".
Den amerikanske matematikern James Lindsay har startat ett projekt vars syfte är att beskriva och kritisera vad han kallar "marxifieringen" av det amerikanska utbildningssystemet. Föreläsningsserien "Groomer Schools" handlar om den amerikanska grundskolan.
Lindsay menar att amerikanska skolor idag inte har som primär målsättning att utbilda barn och ungdomar så att de kan finna en plats i samhället där de kan sätta rötter och växa. Målsättningen är att skapa besvikna, desillusionerade och mentalt instabila barn och ungdomar som kan rekryteras för radikal politik.
Den amerikanske matematikern James Lindsay har sagt att hans intresse för postmodern filosofi väcktes efter det att han hade blivit informerad om att det existerar feministisk glaciärforskning. Lindsay driver numera webbplatsen New Discourses vars ändamål är att analysera och kritisera marxifieringen av amerikanskt skolväsende.
Svensk-dansken Rasmus Paludan har satt i system att bränna Koranen. I Örebro kastade uppretade demonstranter sten på polis och satte fyr på minst en polisbil och några privatägda bilar. Flera poliser blev skadade under tumultet.
Foto: Freddy Kearney.
I George Orwells roman Animal Farm beskriver författaren hur djuren på en bondgård gör uppror mot bonden med målet att skapa en jämställd lantegendom. Revolutionen urartar dock och en gris med namnet Napoleon tar makten och inför ett nytt privilegiesystem i vilket han själv befinner sig på toppen. Från och med nu, kungör Napoleon, är alla djur jämlika, men några djur är mer jämlika än andra.
Vad har Orwells satir att göra med Jordan Peterson och John McWhorter? Det är en fråga som ifrågavarande artikel förhoppningsvis ska besvara.