Antag att en antropolog från Mars hade besökt vår planet 250 000 år sedan. Efter att ha studerat oss hade denne noterat följande i sitt anteckningsblock:
Nomadiserande grupper av lätthåriga apor som slåss om mat.
Antag vidare att det tio tusen år senare hade skickats ut en ny expedition från Mars. Vad hade vi kunnat läsa i anteckningarna?
Nomadiserande grupper av lätthåriga apor som slåss om mat.
Rapporterna under de första 230 000 åren hade innehållit samma notering: nomadiserande grupper av lätthåriga apor som slåss om mat.
Det skulle dröja hela 240 000 år innan vår antropolog från Mars kunde rapportera något intressant. Under det 24:e besöket noterade han att människorna hade lärt sig att bruka jorden och att tämja djur, att de tillverkade primitiva vapen och köksinventarier och att de bodde i torftiga hus. När vår vän återkom för den 25:e gången, hade världen förändrats i grunden. När han kikade ut genom fönstret i cockpiten upptäckte han att hans rymdskepp var omringat av stridsflygplan. Det hade upptäckts av det amerikanska militärkommandot NORAD:s radarsystem.
Något hade hänt. Frågan var vad och när det inträffade.
En möjlig tolkning är att mänsklighetens alla framsteg har ägt rum de senaste 10 000 åren. Det är inte sant. Det handlar om ynka tre århundraden. Jonah Goldbergs nya bok Suicide of the West (Crown Forum, 2018) försöker förklara hur det gick till när det moderna samhället växte fram och vad det är som hotar det med ruin.
Allt färre fattiga
Socialister hävdar att välståndet endast kommit vissa grupper tillgodo. Det är, säger man, de rika som har tjänat på utvecklingen. Det är inte sant. Fattigdomen har minskat i absoluta och relativa termer. År 1820 levde 95 procent av mänskligheten på mindre än två dollar om dagen. Åtta av tio människor levde på mindre än en dollar om dagen. År 2015 levde mindre än 10 procent på drygt 2 dollar om dagen.
År 1970 levde 27 procent av mänskligheten i absolut fattigdom. Trettiosex år senare hade siffran sjunkit till drygt 5 procent. Enligt Förenta nationerna har fattigdomen minskat mer de senaste 50 åren än under de senaste 500 åren. Mellan 1990 och 2010 lämnade nästan en miljard människor i utvecklingsländer ett liv i fattigdom. Med moderna mått mätt och jämförda med de som roar sig med att ockupera Wall Street var det förflutnas baroner och lorder fattiglappar.
Alla har fått det bättre, inte endast de rika.
Ökad produktivitet
Den brittiske ekonomen Thomas Malthus varnade på 1800-talet för framtida svältkatastrofer. Han sade att befolkningen skulle växa snabbare än matproduktionen. Malthus hade inte räknat med den enorma produktivitetsökningen inom jordbrukssektorn. Han var övertygad om att mänskligheten för all överskådlig framtid skulle bete sig som amerikanen Andy George. George testade på skoj att skapa en smörgås med ost och kyckling från scratch. Han mjölkade en ko, slaktade en kyckling. Han gjorde osten själv och odlade vete som han sedan malde och bakade brödet av.
Det tog honom sex månader att bli färdig. Smörgåsen kostade 1500 dollar och den smakade sådär. Och då hade George inte betalt för kon som försåg honom med mjölk.
På Malthus tid kämpade bönder för att föda sin familj. Idag är jordbruket så effektivt att det endast sysselsätter en bråkdel av befolkningen.
Vi arbetar mindre
Produktivitetsökningen har medfört att vi kan vara mer lediga. Våra ekonomier är numera så effektiva att människor till och från blir arbetslösa.
Billigare energi
Idag har 84 procent av mänskligheten tillgång till elektricitet och varje dag kopplas ytterligare 300 000 människor in på elnätet.
Utbildning
År 1820 kunde endast 12 procent av världens befolkning läsa. För fem år sedan var endast 15 procent av samma befolkning analfabeter.
Vi lever längre
I det förmoderna samhället dog människor i 40-årsåldern. Antikens greker var gamla när de hade passerat 20-årsstrecket. Amerikanska indianer blev sällan äldre än 40 år. Få européer under medeltiden blev medelålders européer. 1960 var den förväntade, globala livslängden 53 år. För fyra år sedan var den över 70 år.
Våra överlevnadschanser är större
Alla är vi barn i början. I förmoderna samhällen dog en tredjedel av barnen före fem års ålder. Så sent som år 1800 fanns det länder i vilka hälften av alla barn dog före fem års ålder. År 1890 var barnadödligheten i Amerika över 20 procent. Idag är den globala barnadödligheten nere i 3,4 procent. I Kina är barnadödligheten nere under 2 procent.
I medeltidens England använde tandläkarna örter och amuletter som arbetsredskap. I 1920-talets Amerika var sjukvården så usel att ett läkarbesök ofta minskade patientens överlevnadschanser. Under 1700-talet dog 60 miljoner européer av smittkoppor. Idag är denna sjukdom mer eller mindre utrotad. De flesta människor överlever numera stroke. Vi har till och med blivit bättre att behandla cancer. Läkarvetenskapen har inte endast blivit allt skickligare på att bota sjukdomar, den kan numera också ge oss ett drägligt liv när vi blir sjuka och hjälpa oss att dö på ett värdigt sätt.
Transporter och kommunikationer
Våra transport- och kommunikationssystem har effektiviserats. År 1830 tog det tre veckor att ta sig från New York till Chicago. Idag tar det cirka två timmar. Under större delen av mänsklighetens historia färdades nyheter med samma hastighet som människor. Idag använder vi mobiltelefoner som blir allt kraftfullare och billigare. Internet har revolutionerat våra kommunikationsvanor och används idag av hälften av mänskligheten.
Miljön blir bättre
I takt med att våra samhällen har blivit allt effektivare, har de också blivit miljövänligare. Vi gör mer med allt mindre resurser. Modern stålproduktion kräver endast 20 procent av den energi som stålproduktion krävde 1900. Ett annat exempel är aluminiumproduktion. Vi har minskat energianvändningen vid produktion av aluminium med hela 70 procent. Vi använder hälften så mycket energi till att värma upp våra hus som vi gjorde för 40 år sedan. Trots att USA:s befolkning har växt med 80 miljoner människor sedan 80-talet, används inte mer vatten.
Världens rika länder blir allt renare och världens fattiga länder kommer att följa i deras spår i takt med att välståndet växer.
Det finns fler positiva trender. Jordbruket släpper ut allt mindre grönhusgaser. Globalt sett växer världens skogar. Indiens skogar växte mellan 1960 och 2000 med en yta som motsvarar delstaten Iowa. Vi använder allt mindre trä som bränsle och papper, det sistnämnda tack vare den digitala revolutionen.
Demokrati och liberalism
Lägg sedan till att människor i väst har långtgående demokratiska fri- och rättigheter.
Trots det frodas missnöjet
Trots att många trender pekar åt rätt håll tror många människor att kapitalism gör oss sjuka och fattiga. Sex av tio amerikaner är övertygade om att den extrema fattigdomen har fördubblats i Amerika de senaste 20 åren. Det är inte sant, men många människor tror att så är fallet. Mediaspektaklet kring 16-åriga Greta Thunberg är ett symtom på denna djupt liggande misstro.
Frågan är hur man ska förklara denna misstrogenhet.
Standardförklaringen innehåller ofta referenser till postmodern politik, men, om vi får tro Goldberg, skummar sådana förklaringar endast på ytan. I nästa artikel ska vi kika lite närmare på Goldbergs teori.