I den introducerande artikeln sade vi att liberalism och socialism är ideologier med starka rationalistiska inslag. För att förstå vad detta innebär måste vi förstå vad filosofisk kunskapsteori handlar om. Kunskapsteorier svarar på frågor som “Vad är kunskap?” och “Hur förvärvar vi kunskap?”. Rationalister är övertygade om att vi kan äga kunskap om verkligheten utan att undersöka den. Empirister menar omvänt att all kunskap är, i sista hand, erfarenhetsbaserad.
Rationalism versus empirism. Platon och Aristoteles.
Källa: Wikimedia.
Smörgåsbordsfilosofi
Kristna är övertygade om att Gud är fullkomlig. Han är, med andra ord, fullgod, allvetande och allsmäktig. Denna föreställning om Guds perfektion har gett upphov till det så kallade teodicéproblemet. Antag att du blir påkörd av en rattfyllerist och att du skadas så svårt att du måste använda rullstol resten av ditt liv. Om Gud är allvetande, kände han till att du skulle bli påkörd. Om han är allsmäktig, hade han makt att förhindra olyckan. Om han är allgod, var han moraliskt förpliktigad att rädda dig.
Det faktum att du blev påkörd indikerar således att Gud inte är allgod eller att han inte är allsmäktig eller att han inte är allvetande. Det är teodicéproblemet i ett nötskal. Det verkar onekligen som att Gud inte kan ha dessa tre kvaliteter utan att problem uppstår.
Det traditionella Gudsbegreppet är produkten av något som vi skulle kunna kalla “smörgåsbordsfilosofi”. Tanken bakom ett smörgåsbord är att du låter din smak leda dig när du plockar ihop din meny. När människor utrustade Gud med egenskaper var emotionella faktorer avgörande. Människor vill att Gud ska kunna bistå dem i nöd och hur skulle han kunna göra det om han inte är allsmäktig, allvetande och allgod? Att dessa tre egenskaper inte är kombinerbara spelade mindre roll i detta sammanhang.
Robert Nozicks kritik av välfärdsstaten
Ett alternativt tillvägagångsätt är att filosofera från första principer. Vi ska här kika lite närmare på Robert Nozicks bok Anarchy, State, Utopia från 1974.
En förstaprincip är ett påstående vars sanning är så självklar att det verifierar sig själv. Nozicks förstaprincip är självägandet. Självägandeprincipen säger att alla människor äger sig själva.
Nozick härleder frihetsbegreppet från självägandeprincipen. Självägande är, förklarar han, en förutsättning för frihet. En individ som inte äger sig själv, disponerar inte över sig själv och är följaktligen inte fri. Självägande utesluter följaktligen alla former av tvång. Att tvinga människor att utföra vissa handlingar är att beröva dem rätten att fritt disponera över sina kroppar.
Människor ska behandlas som mål, inte som medel.
Problemet är att ibland disponerar människor sina kroppar på ett sätt som kränker rättigheter. Rån och mord är två exempel.
Friheten att disponera över sin kropp kan därför aldrig vara absolut. Vi behöver regler för hur människor får disponera över sina kroppar. Om dessa regler ska vara effektiva, måste de vara lagar. Följaktligen behöver vi en stat.
På detta sätt härleder Nozick staten från självägandet.
Frågan är vad staten får göra.
Kinda kommun minskade socialbidraget till ett medelålders par som vägrade att söka arbete av ideologiska skäl. När kommunen fattade beslutet hade paret levt på bidrag i tio år. Det reducerade bidraget medförde att mannen och kvinnan inte kunde betala sina räkningar. Utan ekonomiska resurser hamnade paret i en ekonomisk nödsituation och enligt socialtjänstlagen är kommuner skyldiga att hjälpa människor i ekonomiska nödsituationer. Till slut var kommunen tvungen att betala ut det bidrag som man hade dragit in.
Gjorde kommunen rätt eller fel när den minskade på parets socialbidrag? Nozick menar att frågan är felställd.
Det arbetsstrejkande paret hade all rätt i världen att arbetsstrejka. Att tvinga dem att arbeta hade varit att behandla dem som medel i stället för som mål. Det innebar emellertid inte att paret också hade rätt att bli försörjda av övriga kommunmedborgare. Myndigheterna hade förvisso inte rätt att tvinga den arbetsstrejkande mannen och kvinnan att söka arbete, men de hade eller inte rätt att tvinga kommunmedborgarna i Kinda att försörja det arbetsstrejkande paret.
Självägandet är en fundamental princip för Nozick.
Självägandet utesluter därför en välfärdsstat. Välfärdsstaten behandlar vissa individer som resurser eller medel för andra individer. Endast en minimal stat är förenlig med självägandeprincipen
Marx och den kommande socialistiska revolutionen
Marx’ profetia om kapitalismens undergång vilar på ett metafysiskt antagande. I sitt huvudverk, Das Kapital, hävdar Marx att en varas värde bestäms av det socialt nödvändiga arbete som fordras för att producera den. En arbetare behöver mat, tak över huvudet och möjlighet till rekreation. Det socialt nödvändiga arbete som krävs för att säkerställa detta utgör arbetskraftens bytesvärde.
Problemet är att om kapitalistens ersättning till arbetaren är identisk med arbetskraftens värde, kommer arbetaren förvisso att kunna reproducera sin arbetskraft, men kapitalisten kommer inte att kunna göra någon profit. För att kapitalisten ska göra en vinst måste arbetaren arbeta extra utöver den tid som krävs för att reproducera hans arbetskraft. Produkten av detta extra arbete, det så kallade mervärdet, behålls av kapitalisten. Detta är Marx’ exploateringsteori i ett nötskal.
Varför envisades Marx med att hävda existensen av objektiva värden? Varför definierade han inte “värde” i empiriska termer? Modern ekonomisk teori säger att en varas värde är synonymt med dess pris. Det är skälet till varför vi säger att dyra varor inte är värda pengarna och att billiga varor är prisvärda. Priser bestäms, i sin tur, av utbud och efterfrågan. Det existerar således inget objektivt värde. Värden är subjektiva. Kapitalist och arbetare har olika värdeskalor och det förklarar varför kapitalisten erbjuder anställning och varför arbetaren accepterar erbjudandet. Arbetaren vill tjäna pengar, kapitalisten behöver arbetskraft.
Anledningen till att Marx hävdade att varor har ett objektivt värde är att han ville leda i bevis att arbetaren är exploaterad. Om Marx inte kan fastställa arbetets objektiva värde, kan han inte säga att kapitalisten utnyttjar arbetaren. Om ett arbete inte har ett bestämt värde, blir det omöjligt att säga att den ekonomiska ersättningen för arbetet är för liten eller för stor.
Marx postulerade därför existensen av en strikt metafysisk entitet: värdet.
I realiteten är värdebegreppet överflödigt, men för Marx är det livsnödvändigt. Utan objektivt värde, ingen exploatering. Utan exploatering, ingen klasskamp. Utan klasskamp ingen socialism. Utan socialism, ingen kommunism.
Det konservativa alternativet
De liberala och marxistiska argumenten har rationalistiska särdrag. Nozick härleder den minimala staten från självägandeprincipen. Marx härleder kommunismens nödvändighet från arbetsvärdeteorin.
Vad har konservatismen att säga om detta?
Rationalister är övertygade om att filosofisk reflexion är nödvändigt om vi ska nå exakt kunskap om vad frihet och jämlikhet är. Konservatismen är empirisk. Kunskaper är, i sista instans, erfarenhetsgrundade.
Vad innebär detta? Det innebär att konservatismen utgår från och försvarar en befintlig social ordning.
Problemet med förnuftsgrundade idéer om hur samhällen bör vara organiserade är tvåfaldigt.
För det första: De är inte förankrade i verkligheten. Rationalisten är övertygad om att viktiga begrepp kan definieras i isolering från varje socialt sammanhang. Detta förnekas av konservatismen.
För det andra: Förnuftsgrundade idéer utgör ett hot mot den sociala
ordning som de facto existerar och som är alla konkreta friheters och jämlikheters empiriska möjlighetsbetingelse.
På vilket sätt är abstrakt formulerade rättigheter ett hot mot den sociala ordningen? Abstrakta rättigheter gör universella anspråk. Med andra ord: De gör anspråk på att vara sanna överallt och närsomhelst. De erkänner inga historiska eller nationella gränser. De betraktar sedvänjor och traditioner som hinder att övervinna och auktoriserar alla handlingar som utförs i deras namn. För liberalen är inga sociala institutioner tillräckligt fria. För marxisten är inga sociala institutioner tillräckligt jämlika. Jakten på abstrakt frihet och jämlikhet leder, enligt konservatismen, till en permanent revolution som underminerar den sociala ordning som vi alla är beroende av.
Idéer om frihet och jämlikhet är inte produkter av filosofisk reflexion, de existerar naturligt i den sociala organismen. Under normala förhållanden växer de fram organiskt i det sociala samspelet mellan människor. Föreställningar om frihet och jämlikhet synkroniseras på detta sätt automatiskt med behovet av ordning.
Liberalism och marxism vill skapa ett samhälle i allmänhet för människor i allmänhet. I realiteten existerar inga människor i allmänhet. Vi är svenskar, amerikaner och kineser. Inte heller existerar det något samhälle i allmänhet. Vi lever i nationsstater. Vi har olika rättssystem och nationella kulturer.
Konservativismen accepterar modern ekonomisk teori. Marxismens värdebegrepp behövs inte för att förklara ekonomiska transaktioner. Det är inte vetenskapligt, utan politiskt motiverat. Konservatismen värnar inte om marknadsekonomin därför att den är ett perfekt system, utan därför att det inte existerar ett realistiskt alternativ.
Nozicks självägandeprincip är långt ifrån självklar. Den amerikanske filosofen John Rawls presenterade i boken A Theory of Justice (1971) ett sekulärt argument mot självägandeprincipen. Begåvade människor är, enligt Rawls, förvisso mer produktiva än andra, men innebär inte att de har rätt till allt det som de producerar. Skillnaden mellan produktiva och improduktiva individer är, om vi får tro Rawls, att de sistnämnda har dragit en nitlott i det genetiska lotteriet. De rika har inte förtjänat sitt överflöd därför att de inte har gjort sig förtjänta av de talanger som har möjliggjort skapandet av det. Men om framgångsrika individer inte äger frukten av sina ansträngningar, vem gör det? Rawls svar är: staten. Rawls hävdar att staten inte endast äger det samlade produktionsresultatet, staten har dessutom en moralisk plikt att omfördela det. På detta sätt försvarar Rawls den moderna välfärdsstaten.
Rawls argument är sekulärt, men man skulle också kunna tänka sig en religiöst motiverad kritik av självägandeprincipen. En individ som inte vill leva har, om vi får tro Nozick, rätt att ta livet av sig. Individen äger sig själv och har rätt att fritt disponera över sin kropp. Enligt Bibeln är människan emellertid skapad av Gud. Hon är därför Guds egendom. En person som begår självmord destruerar därför egendom som tillhör någon annan. Därför är självmord förbjudet.
Abstrakt teoretiserande har således något godtyckligt över sig. Nozick vill ha mer frihet, så han väljer självägandet som startpunkt. Marx vill ha mer jämlikhet, så han väljer värdet som begynnelsepunkt.
Nästa artikel
I en kommande artikel ska titta lite närmare på konservatismens syn på samhälle och sociala institutioner. Vad menar konservativa när de säger att de vill konservera status quo?