Home » Okategoriserade » Conservatism: A Rediscovery. Del I

Conservatism: A Rediscovery. Del I

Yoram Hazony är israelisk filosof, Bibelforskare och politisk kommentator. I sin senaste bok, Conservatism: A Rediscovery (Regnery Gateway, 2022) argumenterar han för en konservativ reformation av väst. I denna artikel ska vi kika lite närmare på Hazonys kritik av modern liberalism. I en kommande artikel ska vi granska hans syn på konservatism.

Conservatism: A Rediscovery

Politiska paradigm

Hazony använder paradigmbegreppet när han beskriver konservatism och liberalism. Ett paradigm består av fundamentala begrepp och beskriver hur de är relaterade till varande.
Det första som vi ska göra är att jämföra det liberala och konservativa paradigmet med varandra.

 

Liberalism

Konservatism

Kunskapsteori

Rationalism: Alla människor är naturligt fria och jämlika.

Empirism: Frihet och jämlikhet är inga naturliga rättigheter, utan produkter av social ordning.

Målsättning

Främja frihet och jämlikhet.

Garantera social ordning.

Samhälle

Samhället är grundat på samtycke eller ett kontrakt.

Samhällen växer fram i en process av försök och misslyckande.

Social ordning kontra frihet

Frihet och social ordning försonas i kontraktsteorin.

Frihet förutsätter restriktioner.

Nationalism eller internationalism

Liberalismen är en internationalistisk ideologi

Konservatismen är en nationalistisk ideologi

Samhällskritik

Liberal samhällskritik handlar om att underkasta sociala institutioner ett frihets- och jämlikhetstest. Individen har vetorätt och kan lämna samhället närsomhelst det hotar hans eller hennes naturgivna frihet och jämlikhet.

Social ordning är det övergripande kriteriet. Konservativ samhällskritik riktar sig emot försök att underminera den sociala ordningen.

Låt oss nu kika lite närmare på innehållet i tabellen ovan.

Liberalism

Liberalismen är rationalistisk. Den baseras på antagandet att i naturtillståndet är alla individer perfekt fria och jämlika. Detta antas vara en självevident sanning, dvs. ett antagande vars sanningshalt inte behöver kontrolleras mot verkligheten. Det är en förnuftssanning.

Liberalismens målsättning är att främja frihet och jämlikhet. Det är skälet till att liberaler över hela världen demonstrerar för samma sak.

Människor lever inte i naturen. Liberalismen hävdar det är möjligt att bevara naturtillståndets frihet och jämlikhet om samhället är kontraktsbaserat.

I liberalismen är individen den sociala atomen. Samhällen är kollektioner av individer. Frågan är vad som håller dessa kollektioner samman. Varför disintegrerar de inte? Social ordning är ett suspekt begrepp i liberalismen. Skälet är att social ordning kan kollidera med människors naturgivna rättigheter. Kontraktsteorin ger liberaler möjlighet att kombinera frihet och social ordning. Den sociala ordningen är en produkt av ett kontrakt och eftersom kontraktet är fritt ingånget utgör den sociala ordningen inget hot mot människors naturliga rättigheter.

Liberalen är övertygad om att om människor använder sitt förnuft, kommer de att dra liberala slutsatser. Liberalismen är därför en internationalistisk ideologi.
Nationsgränser är i detta perspektiv sociala konstruktioner. De är omoraliska därför att de medför att vi behandlar människor olika. Om lagar och förordningar begränsar människors rätt till fri bosättning, ska de avskaffas.
Outsourcing av industrier till låglöneländer, är en annan konsekvens. Att outsourcing ger upphov till arbetslöshet på hemmaplan, spelar ingen roll i det liberala perspektivet. Staten har ingen rätt att inskränka fria individers ekonomiska transaktioner.

Thomas Jefferson sade att den amerikanska konstitutionen borde skrivas om vart 20:e år. Detta kan verka absurt, men Jefferson var liberal och menade att de döda inte har rätt att styra de levande.
Liberal samhällskritik handlar om att underkasta sociala institutioner ett frihets- och jämlikhetstest. Frågan är: Är de fritt valda eller påtvingade individen? Begränsar de människors naturgivna rättigheter eller är de ett uttryck för samma rättigheter? Liberalismen ger individen vetorätt. Om samhället eller en enskild social institution skulle begränsa dennes naturgivna frihet eller jämlikhet, har individen rätt att säga upp avtalet.

Liberalismens politiska målsättning är därför att ersätta så många sociala band som möjligt med, mer eller mindre, explicita kontraktsrelationer. Sverige har idag en av världens liberalaste skilsmässolagar, men rätten att skilja sig var under lång tid inte självklar. Numera behöver man inte ens förklara varför man vill skilja sig. Det räcker med en signatur. Skilsmässoinstitutionen har alltså reformerats i liberal riktning. Ett äktenskap baseras numera inte på ett löfte, det vilar på ett kontrakt som de två signatärerna har undertecknat av fri vilja och som kan sägas upp när som helst och på vilka grunder som helst.

Konservatism

Konservativ kunskapsteori är empiristisk. Den antar att det existerar en objektiv verklighet, att verkligheten existerar oberoende av oss och att vi kan beskriva, förklara och ibland förutsäga den. De naturliga rättigheter som liberalismen försvarar är i detta perspektiv inga självevidenta sanningar.

Konservatismens målsättning är att upprätthålla den sociala ordningen och vidareföra den till kommande generationer.

Samhället är inte kontraktsbaserat. Det är inte skapat. Det har växt fram i processer av försök och misslyckande. Människor har experimenterat med olika lösningar på problem och de lösningar som har producerat tillfredsställande resultat har sedimenterats i traditioner. Konservatismen ser samhällsstyre som en experimentell vetenskap.

I den liberalismen försonas makt och frihet i kontraktsteorin. Det sociala kontraktet binder individerna till varandra och skapar en social ordning.
Konservatismen hävdar att samhället hålls ihop av lojaliteter. Vi är lojala mot de grupper som vi tillhör och nationen är den största grupp som vi kan identifiera oss med. Vi har inte valt dessa identifikationer. De är en konsekvens av att vi de facto råkar tillhöra en specifik familj, etnisk grupp eller nation.

I liberalismen i makt och frihet oförenliga. Konservatismen hävdar att frihet förutsätter restriktioner. Vi blir fria genom att respektera gränser och detta är något som vi måste lära oss. Det är skälet till att konservatismen försvarar sociala institutioner. Det är i familjen och andra sociala institutioner som vi lär oss vad frihet innebär.
Någon total frihet existerar inte. Konservatismen hävdar att frihet är relativ det övergripande målet att bevara social kontinuitet. Utan stabila och livskraftiga sociala institutioner riskerar samhället att kollapsa i tyranni eller anarki.

Detta innebär också att liberalismens teori om en naturgiven jämlikhet är en fiktion. Det är ingen slump att samhällen har en hierarkisk organisation.

Konservativa vill ha ett samhälle baserat på auktoritativ makt. Föräldrar har auktoritativ makt över sina barn. Lärare auktoritativ makt över sina studenter. Läkaren har auktoritativ makt över sina patienter. Politikern har auktoritativ makt över ett folk.
Kommunistisk makt har aldrig varit auktoritativ. Kommunister har aldrig tillåtit fria och allmänna val. Kommunistisk makt har alltid handlat om dominans. Makten i västdemokratierna i huvudsak auktoritativ. De flesta människor i vår del av världen accepterar att bli styrda av politiker som de inte stöder.

Konservatismen är nationalistisk. Dess mål är att alltid att bevara en specifik social ordning. Det är skälet till att konservativa i Europa är skeptiska till försöken att ersätta nationella identiteter med en europeisk identitet.

Europiska kommunister var övertygade om att revolutionen stod in för dörren när första världskriget bröt ut. De hade utrustat Europas arbetare med ett abstrakt klassintresse och var säkra på att arbetarna skulle vända sina vapen mot borgarklassen. Kriget medförde tvärtom att klasskampen tog en paus. Krigsutbrottet enade arbetare och borgare mot en gemensam fiende. I skyttegravarna hittade man inga arbetare, bönder eller borgare, endast tyskar, engelsmän, fransmän.

År 1992 publicerade den amerikanske liberalen Francis Fukuyama boken The End of History and the Last Man. Fukuyama hävdade att liberalismen hade vunnit det ideologiska slaget. Berlinmuren hade fallit och Sovjetimperiet kollapsat. Liberalismen hade besegrat alla ideologiska rivaler och det enda som återstod var att sprida det liberala budskapet över världen. Det var endast en tidsfråga innan människor skulle inse att de är naturligt fria och jämlika.
Samuel Huntington polemiserade mot den liberala optimismen i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Huntingtons tes var att Sovjetunionens kollaps och väst seger i det ideologiska kriget inte innebar slutet på fundamentala konflikter, utan dessa konflikter skulle skifta karaktär. Konflikten mellan västdemokratierna och Sovjetimperiet var ideologisk, framtidens konflikter kommer att vara civilisationsbaserade. De skulle handla om etnicitet, kultur och religion.

Konservatismens primära målsättning är att bevara den sociala ordningen. Konservativ samhällskritik är därför en kritik av sakförhållanden som underminerar denna ordning.

Liberalismens problem

Hazony menar att liberal rationalism är oförenligt med social ordning. I naturtillståndet sägs människan vara perfekt fri och jämlik. Liberalen använder denna måttstock när han kritiserar institutioner i det moderna samhället.
Det är här som liberalismen blir ett problem. Eftersom inga sociala institutioner är eller kan bli perfekta kommer liberalen att reformera sönder dem. Liberalismen är inte revolutionär, men dess ideologi har destruktiva konsekvenser därför att den baseras på abstraktioner som saknar förankring i verkligheten. Liberalismens sociala ordning är en teoretisk abstraktion. Liberalism och konkret, empirisk social ordning är oförenliga storheter.

Liberalism och wokevänster

Wokevänstern är en i grunden marxistisk rörelse. Hazonys tes är att utan liberalismen hade den aldrig kunnat växa och bli den maktfaktor som den är idag.
Liberaler har, som vi har sett, en och endast en lösning på sociala problem: mer frihet. Hazony hävdar att liberalismen har underminerat viktiga sociala institutioner i jakt på perfekt frihet och jämlikhet. Liberalismen lade grunden för den marxistiska offensiven. Wokevänstern är en extremt rationalistisk rörelse. Varför förnekar den existensen av en objektiv verklighet? Den gör det därför att endast då blir allting valbart. Vi kan välja mellan sociala konstruktioner, men inte biologiskt kön.
Eftersom liberalismen är en rationalistisk ideologi som premierar frihet har den inget motstånd att erbjuda. Det enda som kan stoppa wokevänstern är robusta sociala institutioner, men sådana är inte förenliga med liberalismens krav på perfekt frihet och jämlikhet. Hazony menar därför att konservatismen är det enda som kan stoppa wokevänstern. Konservatismen kan bjuda wokevänstern motstånd därför att den betonar social ordning, inte frihet.

Kommande artikel

Frågan är emellertid vad Hazony menar med “konservativ”. Hazony går här längre än många konservativa filosofer. Han hävdar att det inte räcker med att omfatta konservativa idéer och principer, vi måste också leva konservativa liv. Mer om detta i en kommande artikel.