Samtiden.com

Du är här

Förortsrotvälska som kulturgärning

Nyligen firade man Världsboksdagen i Malmö. En av begivenheterna var publiceringen av den så kallade RekordOrdboken. RekordOrdboken är utgiven av Drömmarnas hus, en organisation som bedriver kulturell verksamhet i stadsdelen Rosengård. Malmö kommun beskriver RekordOrdboken på följande sätt:

en unik bok fylld av nya och gamla rosengårdsord i illustrationer som sprakar av charm och kaxighet. Det är skolelever som röstat fram sina favoriter - RekORD - bland alla de språkmixade och nyskapande uttryck som används i Rosengård

Om vi får tro Malmö kommun och Drömmarnas hus är utgivningen av RekordOrdboken alltså en veritabel kulturgärning. Men är den verkligen det?

"Ey, bieetch, haffa du big fat kräft AAASSES från Joe the Pimp?"

Så kan det låta när den unge mannen på Rosengård ber sin älskling att köpa kräftstjärtar från Johan P. Här är fler exempel på vad i övrigt eminenta Sydsvenska Dagbladet tycker att Malmöborna skall lära sig (det gäller ju att hänga med…):

"Vi är Fridhemsbor och vi trivs mycket bra med det".
Översättning: "Vi är Fridhomies och det är sjukt fett. Jag svär".
"Jag känner mig opasslig"
Översättning: "Jag mår sååå keff"
"Vi har eget gym hemma. Och jag tycker att jag tycker att min kropp har kommit i bättre form".
Översättning: "Vi schwarzeneggar in da house. Och jag har fått chok najs achleta".
"Min son ska gå på Knutsbal för första gången, iklädd sin faders frack"
Översättning: "Bratset ska på Knutsraj. I babas flash bazaz".
"Jag är tveksam både till Obama och Clinton. McCain har mer pondus"
Översättning: "Obama är ett Mugabemongo, Clinton en äggig idi. McCain är typ en padrino."

Politiskt korrekt dravel

För Malmö kommun och Drömmarnas hus utgör dessa språkliga gräsligheter en "underbar cocktail av leklust och kreativitet", trots att det är uppenbart att ungdomarna varken kan stava eller uttrycka sig på ett begripligt sätt. Kommunen och Drömmarnas hus har kallat utgivningen av boken "historisk" och visst är den det - man får nog gå långt tillbaka i tiden för att hitta ett lika befängt projekt. RekordOrdboken är inget att fira, den är ytterligare ett exempel på det politiskt korrekta dravel som i jämlikhetens och mångkulturalismens namn offrar allt som ger människan anledning att associera till värdighet och kvalitet. Det kanske värsta med detta frånstötande spektakel är att det vilseleder redan utsatta ungdomar genom att inbilla dem att också vuxenvärlden utanför Drömmarnas hus tycker att deras rotvälska är ett under av kreativitet och genialitet.
Under rubriken "Fridhemsborna måste lära sig förstå" skriver Sydsvenskan "Hur ska vi någonsin kunna mötas om vi inte talar samma språk?" och svarar: "Svaret är ganska enkelt. Det är bara att börja plugga." Naturligtvis är det Fridhemsborna som bedöms äga en alltför begränsad parlör. Detta är naturligtvis enbart löjeväckande. Det heter inte "Bratset ska på Knutsraj. I babas flash bazaz", det heter "Min son ska gå på Knutsbal för första gången, iklädd sin faders frack". De som inte har begripit detta har inte gjort sin hemläxa och de pedagoger och journalister som ställer sig bakom denna misshandel av svenska språket och ställer till med stor fest i syfte att fira något som de istället borde gråta krokodiltårar över, bör överväga om det inte är dags att söka nytt jobb. De har åtminstone förverkat undertecknads förtroende.