Samtiden.com

Du är här

Det bortglömda kriget

Tre bokstäver: NSA eller National Security Agency. Få bokstavskombinationer har upprört människor så mycket som just NSA. Egentligen är NSA:s uppdrag inte särskilt märkligt. Organisationens uppgift är att försvara USA:s nationella säkerhet. Den skapades efter terroristattackerna mot New York och Washington. Ett nobelt mål, med andra ord.

NSA

Bildkälla: Wikipedia.

Debattens problem

Problemet med debatten om NSA är givetvis att den baseras på mer eller mindre kvalificerade gissningar. NSA vill, av lätt förståeliga skäl, inte berätta om sin verksamhet. Om organisationen hade beskrivit hur den opererar, hade USA:s fiender kunnat utnyttja det. Därför måste verksamheten vara hemlig. I samma ögonblick som den blir en publik angelägenhet, förlorar den förmågan att skydda människor.
Om vi håller detta i minnet, förstår vi varför NSA-anställda i offentliga utskottsförhör har sagt att man inte bedriver någon storskalig övervakning. Det är möjligt att man då inte säger sanningen, men om man ljuger så har man goda skäl att göra det. Man vill, helt enkelt, undvika att förse USA:s fiender med värdefulla tips.
Det är problemet i ett nötskal. Eftersom vi inte med säkerhet vet vad NSA sysslar med, står det oss fritt att hävda vad som helst. Ingen kan ju hävda att vi har fel och NSA kommer, av de skildrade skälen, aldrig att gå i polemik med oss.

Är vår okunskap ett problem?

Vad vet vi om dessa organisationer? Det som vi vet är att FRA och NSA spionerar. Det är ingen hemlighet. Spioneriet är en del av deras uppdrag. Om de inte hade spionerat, hade de inte kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot skattebetalarna. De måste spionera därför att brottslingarna försöker dölja sina förehavanden. Mycket mer än så vet vi dock inte.
Är det ett problem att vi inte kan uttala oss säkert om FRA:s verksamhet? Nej, det är det inte. Hur många svenskar, bortsett från landets tokstollekommunister, känner sig hotade av att de inte känner till vad landets försvarsledning sysslar med? Försvarsplaneringen måste vara hemlig, annars kan fienden utnyttja det emot oss. Polisens brottsutredningar är sekretessbelagda av liknande skäl. Brottslingen skall inte kunna utnyttja offentlighetsprincipen i syfte att undkomma rättvisan.
Det innebär inte att verksamheter som NSA och FRA skall befinna sig utanför parlamentarisk kontroll, men medborgarna ska inte känna till verksamheten. Det räcker om ett begränsat antal parlamentariker gör det. I slutändan handlar problemet alltså om vår tilltro till det demokratiska systemet.

Edward Snowden

Vi kan inte med säkerhet veta om det som Snowden har läckt om NSA:s verksamhet är sant eller kanske delvis sant, men om det finns ett eller ett par korn av sanning i hans påståenden, har han försett fienden med vad den vill ha: information om hur en demokratisk väststat försöker skydda medborgarna mot terrorism.

Det är lätt att glömma bort det.

Snowden är en hjälte för idioter. NSA upprättades av USA:s folkvalda politiker och frågan har debatterats så öppet som den kan debatteras. Den bistra, empiriska sanningen är den att om det som han har sagt är sant, så har han gjort oss en veritabel björntjänst. På 60- och 70-talet var det inte ovanligt att folk på vänsterkanten sade att polisens roll är att skydda kapitalet, militärens roll är att ta över när polisen inte räcker till. Även om vi inte är riktigt där ännu, har Snowdens agerande otvivelaktigt bidragit till att förse den kommunistiska tokstollekritiken av den liberala demokratin med viss legitimitet.
Europa och USA är inga nya Nordkorea. I hela västvärlden har dessa frågor stötts och blötts i parlament och media. Det är viktigt att hålla detta i minnet. Övervakningen finns till inte för att cementera en förment överklass' makt, utan för att skydda medborgarna mot allvarliga brott.

Ett bortglömt krig

Det sorgliga med debatten är att den alltmer avlägsnar sig från den kontext som gör den begriplig. Väst befinner sig i krig med religiöst motiverade terrorister, men människor har börjat glömma bort det. Ett abstrakt frihetsbegrepp har ersatt det kontextuella begrepp som behövs för att människor skall förstå varför övervakningen är nödvändig. Åtgärderna är nödvändiga trots att de har konsekvenser, ibland negativa sådana, för människor och företag. De har, trots allt, tillkommit för att skydda oss mot religiösa fanatiker som inget hellre vill än döda oss.