Är Roger Scruton demokratifientlig?
Den kanadensiske filosofen Stephen Hicks publicerade nyligen en video i vilken han går igenom Roger Scrutons bok The Meaning of Conservatism. I boken anklagar han Scruton för att vara demokratiskeptiker. Som evidens citerar han Scrutons kritik av brittisk konservatism från Thatcher och framåt.
Most of all, it British conservatism has begun to see itself as the defender of individual freedom against the encroachments of the state, concerned to return to the people their natural right of choice, and to inject into every corporate body the healing principle of democracy.
Hicks sammanfattar:
Scruton is indicating that governing is not about returning to people their natural rights of choice. … Scruton is indicating as a conservative to resist the encroachments of more and more democracy
Sveriges riksdag. Källa: Suyash Dwivedi.
Historiskt betingat
Det är sant att Scruton ofta kritiserade brittisk konservatism och partiledaren Margaret Thatcher, men han gjorde det inte därför att han var motståndare till demokrati. Han kritiserade brittisk konservatism för ideologisk hemlöshet. Brittiska konservativa, med Thatcher i spetsen, var, menade han, i realiteten mer liberaler än konservativa. Scruton har sagt att han förstår varför brittiska konservativa vände konservatismen ryggen. Efter det andra världskrigets slut blev kampen mot inhemsk socialism och kommunistdiktaturerna det överordnade politiska målet. Det brittiska arbetarpartiet, Labour, hade statligt ägande av produktionsmedlen inskrivet i partiprogrammet. Halva Europa var kontrollerades av kommunistregimer. Konservativa och liberaler gjorde gemensam sak och liberalerna föreföll ha de bästa argumenten. Därför blev försvar av individuell frihet så vanligt förekommande i det ideologiska kriget mot socialismen. Det fanns alltså interna och externa skäl till varför brittiska konservativa betedde sig som amerikanska liberaler, men det innebär inte att konservatism och liberalism är samma sak.
Vill Scruton inskränka demokratin?
Vill Scruton inskränka demokratin? Hicks är inte helt ute och cyklar. Det som gör Hicks kritik märklig är att han är klassisk liberal. Vad vill klassiska liberaler göra? Det vill begränsa demokratins räckvidd.
Socialister vill införa ekonomisk demokrati. Privata företag ska förstatligas, ekonomin ska dirigeras av folkvalda politiker. Klassiska liberaler förordar fria marknader. De är för individuell frihet, emot ekonomisk planering.
Demokrati och frihet är olika saker. Samhällen är inte fria eller ofria, de är demokratiska eller odemokratiska. Individer är inte demokratiska eller odemokratiska, de är fria eller ofria. Demokrati handlar om majoritetsbeslut. De har med “oss” att göra. Frihet tillhör individer. Det har med “mig” och “dig” att göra.
När Hicks säger att Scruton vill begränsa demokratins räckvidd innehåller hans påstående således ett korn av sanning. Scruton vill definitivt begränsa demokratins räckvidd, men han kritiserar inte demokratin som princip.
Majoritetsbeslut är nödvändiga i komplexa samhällen. Det som Scruton varnar för är en överdriven demokratisering. Scruton vill sätta gränser för politiken.
På den punkten borde Hicks således vara enig med Scruton, även om han, av någon underfundig anledning, inte vill vidgå det.
Frihet och social ordning
Frihet och demokrati är alltså olika saker. Hur är de relaterade? Hicks har, som vi sett, kritiserat Scruton för att vara demokratiskeptisk. Varför är det ett problem? Det blir ett problem därför att Hicks menar att frihet förutsätter demokrati. Mer demokrati leder till mer frihet. Mindre demokrati leder till mindre frihet.
Det är, som vi redan har påpekat, ett märkligt påstående i det att han själv är klassisk liberal. Likväl verkar han mena det.
Hicks citerar först Scruton:
For the conservative by contrast constraint should be upheld until it can be shown that Society is not damaged by its removal.
Därefter kommenterar han citatet:
You are not allowed to say anything that should be the default thing unless we can show pretty clearly that you’re saying that sort of thing won’t damage society. So, we start with constraint and we allow freedoms under certain circumstance.
… Society and its values first, individuals and their freedoms second. In this case Free Speech comes second.
Hicks har rätt när han säger att Scruton menar att ordning (“constraint”) trumfar frihet, men hans slutsats följer inte. Låt oss kika lite närmare på vad Scruton säger om yttrandefrihet i The Meaning of Conservatism:
It is obvious that there cannot be freedom of speech in any healthy society, if by freedom is meant the absolute untrammeled right to say what one wishes and utter one’s views on anything, at any time, and anywhere. … There is no freedom to abuse, to stir up hatred, to make or publish treasonable, libelous, obscene and blasphemous utterance. In England, as in every civilized country, there is a law which forbids the production and distribution of subversive material – the law of sedition. Now this law also makes it an offence voluntarily to stir up hatred between different sections of the community.
Scrutons kritik av yttrandefriheten är alltså inte principiell. Han är inte emot yttrandefrihet. Tvärtom. Han har publicerat mängder av böcker och artiklar och hållit otaliga föredrag, många kritiska till det politiska etablissemanget i Storbritannien. Han har försvarat rätten att kränka människor i yttrandefrihetens namn. Han har försörjt sig som författare. Det hade naturligtvis varit omöjligt utan yttrandefrihet. Scrutons kritik av yttrandefriheten är inte principiell.
But is giving offence a reason to convict someone of a crime? The robust English view used to be that the correct response to offensive words is to ignore them, or to answer them with a rebuke. If you invoke the law at all, it should be to protect the one who gives the offence, and not the one who takes it. … Truth arises by an invisible hand from our many errors, and both error and truth must be protected.
Ofta har han kritiserat yttrandefrihetslagstiftningen som inkonsekvent. Varför är det förbjudet att uppmana till rashat, men inte klasshat?
Skillnaden mellan Hicks och Scruton är att de har olika syn på relationen mellan ordning och frihet. Hicks förefaller se ordning och frihet som motsatta storheter. Eftersom individer har naturliga rättigheter, är det alltid den sociala ordningen som måste maka på sig. Scruton tror inte på existensen av naturliga rättigheter. Följaktligen har han en annorlunda syn på relationen ordning-frihet.
Låt oss därför kika lite närmare på hur Scruton ser på frihet och ordning och låt oss utgå från citatet ovan:
For the conservative by contrast constraint should be upheld until it can be shown that Society is not damaged by its removal.
Scruton är övertygad om att ordning är en förutsättning för frihet. Det omvända gäller dock inte. Relationen är asymmetrisk. Frihet skapar inte restriktioner, men restriktioner möjliggör frihet. Scrutons paradexempel är studentkravallerna i Paris, 1968. De visade vad frihet utan ordning innebär: Ungdomar som förstör privat egendom och kastar sten på poliser från arbetarklassen, allt i namn av ett abstrakt frihetsideal.
Vad innebär det att frihet förutsätter ordning?
Scrutons argument liknar ett argument som har framförts av den brittiske sociologen Anthony Giddens. Giddens hävdar att vi inte ska se aktör och struktur som motsatta varandra. Hans primära exempel är språket. Språket har en grammatisk och syntaktisk struktur. Detta begränsar och möjliggör på en och samma gång. Giddens generaliserar detta argument till att gälla strukturer i allmänhet. Trafikregler sätter gränser för hur fort vi får köra, men de möjliggör en säkrare trafikmiljö. Rättssystem begränsar vad människor får göra mot varandra och skapar, på detta sätt, trygga miljöer.
Scruton använder ett snarlikt argument. Han betonar traditioner och ärvda normsystem. I en konservativ social ordning speglar lagar traditioner och ärvda normsystem. De utgör grunden för den sociala ordningen och är följaktligen frihetens förutsättning. Scruton menar att liberaler som prioriterar frihet på ordningens bekostnad ofta inte har en aning om hur ordnat samhället faktiskt är.
Demokrati som auktoritativ ordning
Vi ser här att Scruton inte ser frihet och ordning som motsatta faktorer. Men vad menar han med ordning? Det är uppenbart att begreppet kan referera till olika saker. Det saknas inte ordning i islamiska samhällen. Kommunistkina har social ordning.
Scruton tror inte att det endast finns en form av ordning. På den punkten skiljer han sig från liberaler. Konservatismen gör, till skillnad från liberalismen, inga universella anspråk. När Scruton använder frasen “social ordning” syftar han på en traditionsbaserad ordning.
Scruton försvarar auktoritativ makt. Demokrati är en form av auktoritativ maktutövning. Konservatism handlar om auktoritativ makt och auktoritativ makt är makt som människor samtyckt till. Det är legitim makt. Med andra ord: Det demokratiska samhället är en social ordning som människor accepterar av fri vilja.
Det är inte den enda formen av social ordning, men förmodligen den mest attraktiva. Den är ett skäl till varför länder i västvärlden har ett immigrationsproblem.
Med andra ord: Scrutons argument för att ordning trumfar frihet är i realiteten ett argument för demokrati. Men våra demokratiska ambitioner får inte bli för omfattande. Då riskerar vi att hamna i ett socialistiskt system i vilket allting regeras av folkvalda politiker.
Tidigare artiklar